Välhanterade hästar

Finns det något värre än hästar som bara kliver över en? Som inte har någon respekt och som "hänger" i grimskaftet? Hästar väger så pass mycket och har en sån kroppsstorlek att det lätt bli farligt. 

 

Vi har alltid lärt våra hästar att lyssna på kroppsspråket. Stannar jag så ska de stanna i bibehållen position, det vill säga axel-bog ungefär. Vi ska inte behöva dra i grimskaftet utan det ska vara lika slakt som när vi går med de - alltså stannar vi bara för kroppsspråket. Börjar vi gå så ska de börja gå. Står vi still så ska de stå still.

Gör de inte något av det ovannämnda så ryggar vi ett par steg och gör om igen tills proceduren är rätt. Det behövs inte många gånger innan budskapet sjunkt in. Däremot behöver man upprepa det ibland vid eventuella tvekningar men det är hyfsat acceptabelt beroende på hästen. 

 

Redan från början ska man lära sig göra rätt. Fast det strutar Wilma i, hon bestämde sig för att hon ville äta gräs fast det inte var gott och det gjorde hon. 

 

Välhanterade och väluppfostrade hästar tack. 

 

 

/Linn

 

Dressyrpass

Idag blev det ett dressyrpass i ridhuset. Ziro kändes lite matt i början, men ändå helt okej. Efter andra galoppen blev det dock krut i honom! Ju mer jag bad om desto mer försökte han och tog han i.

 

Jag började med att trava igång honom lång, låg och rund. Efter galoppen var han väldigt fin i detta arbete och gick väldigt stadigt. Han hde väldigt bråttom och blev väldigt pigg, så jag hade lite svårt att få honom att ta ut och vila på steget. Iställe blev traven lite trippig, men det var ingen större fara.

 

Galoppen var himla fin idag! Jag bad honom om att samlasamlasamla, ner i en väldigt samlad och luftig galopp, för att med fjäderlätta hjälper och ett "öka" explodera i ökad galopp. Det gjorde vi om flera gånger i båda varven, och jag fick honom helt mellan hjälperna då. Vi gjorde en del galopp-halt/ryggning-galopp, och det gjorde han fint. Lite väl ivrig och flög bakåt i ryggningarna, och flög fram i galopp, men det är så härligt!

 

Alla borde få uppleva att rida Ziro, han är så jäkla underbar! Mjuk, känslig, en stark vilja att göra rätt, och härligt pigg. Han suuuuger i sig allt beröm och försöker ännu mer. Det är min fina pojk det!

 

 

Sedan red jag Valle lite också. Mamma tyckte att han var lite stel i högervarvet, så jag hoppade upp lite. Visst var han stel, men det släppte efter en del galopparbete med fattningar och övergångar. Väldigt fin blev han då!

 

 

/Nathalie

Fulingar

Mina schabrak (en del av de i alla fall)

Idag fotades en del av mina schabrak. En del otvättade då det blev helt spontant - därför är inte heller alla med. De kommer upp allt till helgen troligtvis. 

 

Equiline schabrak. Köpt begagnat. 

 

Scapa sports. 

Scapa Sports

 

Vet inte märket, köpt på FHS. 

 

Hööks.

 

Hööks

 

Hööks

 

Eskadron

 

Mias RS

 

Hansbo

 

Scapa Sports

 

Christina Sports

 

Schockemöhle

 

Hansbo

 

BR

 

Scapa Sports

 

 

Mer kommer....

 

 

 

/Linn

Bland det jobbigaste med att blogga

Är det inte fruktansvärt jobbigt att få reklamkommentarer? "Var med i bloggtävlingen", "Var med i dagens blogg" osv osv. Våran blogg är ingen marknadsplats, och jag raderar alla reklamkommentarer. Det är så patetiskt att kommentera så. Är man verkligen så desperat för att få sina 4 extra läsare?

 

Ziro gillar inte de kommentarerna han heller, då blir ni sparkade av hans lilla rumpa! Med ena sidan vågig svans och andra sidan rak :)

 

 

/Nathalie

Schabrak fotografering

Bloggtips

En inspirerande och intressant blogg är Emilie Nyreröd's!
Den är dressyrig och handlar även mycket om aveln - mina två favoritintressen. Hon skriver mycket bra och man kan alltid hämta tips, övningar och inspiration därifrån. 

 

Just nu är hon på Bruksprovet och visar upp deras fina hingst. 

 

'

 

www.nyreroddressage.com

 

/Linn

Duktiga hästar!

Ziro och jag började med att rida igång på ridbanan, för att mjuka upp honom efter två lugna dagar. Han var precis som alltid annars, väldigt mjuk och fin. Han var himla pigg och busig också!

 

Sedan gick vi till sommarhagen. Där vart det åka av! Nej, men han fick busa precis hur mycket han ville, vilket han gjorde. Vi racade, han gjorde bakuter, bumpade (huvudet ner, benen ut åt sidorna och hoppa runt haha) och var jätteglad. Så himla kul att rida honom!

 

Valle red jag också i sommarhagen, men han skulle göra tvärt emot vad Ziro gjort. När jag red Valle för två dagar sedan så ville han busa. När vi galopperade så tvärstannade han och drog ner huvudet (så Valle busar). Det blir ju tvärstopp att man glider fram, och så har han huvudet i backen = stup rakt ner! Haha, jag satt löst faktiskt, men klarade mig!

 

Idag var jag hård mot honom. Hade det varit min häst hade det varit okej, men nu ska det vara min mammas lugna skogsmulle. Han har testat lite på senaste tiden, som att vägra stå stilla när man ber honom, vid vägen när man väntar på att bilarna ska åka förbi t.ex. Idag fick han backa om han inte stog stilla, och han fick inte busa något.

 

Han var jätteduktig hela tiden, gjorde ingenting!

 

 

 

/Nathalie

Veterinären

Idag kommer våran veterinär ut för att vaccinera ponnyerna. Det ska bli spännande att se vad Wilma hittar på idag (hon HATAR honom och visar sig inte från sin bästa sida när han är i närheten...). Men är han bara snabb som attan in och ut från boxen så borde det gå som en dans. Fuxston är inte att leka med när de sätter den sidan till. 

 

Musse ska även på tänderna raspade då de var ojämnt slitna och väldigt dåliga när han kollade de sist för ett halvår sedan. Nu är det dags igen då man inte kan slipa allt på en gång för då blir det inga tänder kvar, haha. 
Han står och gnisslar tänder i hagen och på stallgången och kastar i sig maten så troligtvis är det därför. Han har ingen riktig koll på sin mun. 

 

Vi har haft våran veterinär i otroligt många år. Är det då man räknas som stamkund? Speciellt nu de senaste åren när vi träffat på honom ofta under 2012 när Cherry inte var bra, innan det har det mest varit vaccinationer och liknande - och det är ju bra det. Vi vill ha friska hästar!

 

 

UPTATE: Alla var superduktiga. Wilma skötte sig faktiskt riktigt bra och Musses tänder var mycket bättre. Skönt.  

 

/Linn

Bruksprovet

Som trogen avelsnörd följer jag bruksprovet dagligen. Men jag måste få påpeka en sak - vad slarviga de är med bilderna i år. Rörig bakgrund, dåliga vinklar och otilltalande bilder helt enkelt. Det är meningen att man ska göra "reklam" och få folk att få upp ögonen för hingstarna men nu tycker jag det är jättesvårt att få ett bra perspektiv på hur de ser ut. 

 

 

vs.

 

 

Dåligt gjort, det är ingen vidare tilltalande reklam för de unga hingstarna. Nu kanske bättre bilder kommer men första intrycket som man fått nu kunde ha gjorts mycket bättre. Tagits i korrekta vinklar i med korrekt uppställning (många står under sig) och liknande. 

 

/Linn

 

Bildminne

En av tävlingarna förra våren, när det verkligen släppte för oss. Han lugnade sig och slutade köra rodeo, och vi plockade placering efter placering, efter denna tävlingen.

 

 

Andra klassen var Lagtävlan för ponnyallsvenskan, och jag låg som sista placerade från mitten av klassen. Jag var ju beredd att åka hem, men vi stannade tre timmar till. Jag blev visst placerad!

 

Vi kom 2a i LA:1 på 66%, och 5a i Lagtävlan för ponnyallsvenskan på 64%.

 

 

/Nathalie

Imorgon ska han få busa!

Imorgon ska Ziro få busa ute på gärdet. Det var längesen vi hade ett pass där vi bara busade, inga krav eller jobb. Vi ska raca och busa, och på onsdag kör vi ett hårt dressyrpass. Torsdag skrittar vi ut och fredag är det äntligen träning igen! :D

 

 

 

/Nathalie

Wanties

* Min nuvarande och absolut älskade kavaj är numera för kort i ärmarna. Därför suktar jag efter Kingslands dressyrkavaj. De gånger jag sett den in action så är den supersnygg. Lång, figursydd och lagom stilren. 

Ska prova den nere på GHS. 

 

 

 

 

 

* Jackan från Gina Tricot som är designad till Borås HS. Den är elegant och supersnygg. Perfekt till finare tillfällen så som träningar och skulle även passa till skolan!

 

 

 

* Ny hjälm att träna i. Min nuvarande börjar bli solblekt och då vill jag hellre spara den till tävlingar och inte använda den hemma så det börjar bli värre. 
Tänker mig ventilation så det blir skönt till sommaren och sportigt.

 

 

 

 

/Linn

 

 

 

Tips - aktiva bakben

Många av mina tränare har varit mycket hjälpsamma när det gäller att få igång bakkärran. Att hästen böjer på nacken betyder inte att den går i form. Att gå i form inkluderar bakbenen!

 

Några tips som hjälpt mig:

 

*Mycket galopp hjälper traven. Det kanske låter konstigt men så är det. Fungerar Ziro i galoppen så fungerar han oftast i traven också.

 

*Tempoväxlingar, mycket nyttigt för bakbensaktiviteten. Några övningar:

 

-Ökning snett igenom, efter X gör du skänkelvikning i den ökade traven ett par steg, för att sedan fortsätta rakt. Mycket nyttig övning som jag borde göra lite oftare. Får igång kvickheten och bakbenen.

 

-Ryggning- fram i galopp. När hästen ska fram i galopp efter en ryggning får den skjuta ifrån mer med baken än om den skulle fram i trav. Funkar såklart bara om hästen är kvick. Halt-skritt-trav-galopp funkar inte. Det ska inte vara ett skrittsteg framåt, utan GALOPP direkt.

 

-Ta ner traven till myrtrav, precis så att hästen inte saktar av. Från den traven släpper du fram den i en ökning, bara NÅGRA steg. Sedan pang - tillbaka till myrtrav.

 

*Öka i en öppna. Då får hästen verkligen arbeta i bak.

 

 

 

/Nathalie

Guide till lyckat tränsköp

Här kommer en guide som du kan ta till när du ska inhandla ett träns. Jag skriver ner mina tips och tricks för ett förbättrat helhetsintryck. 

När du ska köpa ett träns att ha till finare tillfällen, alltså inte bara ute i skogen, köp då inget "bara för att". Här får du några tips vad du kan tänka på:

(Här förutsätter jag att hästen funderar med alla typer av nosgrimmor och liknande, gör den inte det så är det en självklarhet att använda den som den fungerar bäst på). 

*Har hästen långt, kort eller normalt ansikte?

Långt huvud = Bred nosgrimma. Det tar upp en större del av huvud och lurar ögat. Förbjudet är att ha remont som förvärrar/framhäver det långa huvudet. 

Kort huvud = Smalare nosgrimma. Det framhäver huvudet, en bred nosgrimma till en häst med kort huvud tar alldeles för stor plats och man ser inte något av ansiktet som är viktigt för helhetsintrycket. 

EX 1: Cherrys huvud lättas upp och hon ser elegantare ut i bred nosgrimma:
EX 2: Musse ser ut som en tönt i smal, en bred framhäver hans ansikte och han är vacker i den. 

 

 

* Har hästen mycket tecken eller inga tecken i huvudet?
Är hästen mörk och inte har några tecken och du har ett svart träns är det lätt att huvudet inte syns. Där är tricket att ha en vitfodrad nosgrimma och gärna ett roligt pannband (tänk bling och liknande som skiljer sig från det mörka, inte bara ett svart läder). Detta gör att man ser huvudet bättre. 

Har du en häst med mycket tecken? Håll det simpelt, helfärgade nosgrimmor gör att det inte blir rörigt och för mycket. 

EX: Porters huvud framhävs med vitfodrad nosgrimma:

 

* Vilken färg på lädret? (Och vi antar att sadeln matchar tränset i efterhand). 
Regel nummer ett - undvik helst brunt läder på skimlar. Speciellt de som går mot orange ton. Det blir alldeles för vasst. Jag rekommenderar helt svart läder som blir en snygg kontrast. 

Fuxar och isabeller gör sig bra både i mörkbrunt och svart läder. Det är en smaksak. 

Svarta/mörka hästar är snyggt i svart läder. Beroende på hur hästen är tecknad är det även snyggt med vitfodrad nosgrimma som jag nämnt tidigare.

Undvik färgglada träns som är rosa, ljusblåa och liknande. Det är inte okej. 

 

 

 

* Pannband?
Jag säger det bara en gång - det ska vara svängda pannband. Det löper snyggare utöver hästens huvud och skapar en fin form. Raka fungerar i nödfall men v-formade är förbjudet, det blir alldeles för hård kontrast och tar fokuset från huvudet. 

Allra snyggast är ett pannband som skiljer sig lite från tränset, det vill säga inte bara ett svart läderpannband utan något på. Det blir lätt ett tungt uttryck, istället rekommenderar jag bling, pannband med mönstersöm och liknande som gör att tränset inte ser lika hårt och tråkigt ut. 

EX: Den vänstra bilden gör att tränset ser "tungt" samt hårt ut och framhäver inte ett annars vackers ansikte. Den högra bilden visar hur pannbandet formar Wilmas ansikte fint och ger en toutch som piffar till och "lättar upp". 

 

 

Detta är att tänka på framförallt till utställningar och liknande. Där handlar det om att visa sin häst från sin bästa sida och då gäller det att tänka till. (OBS: Inga bling pannband där dock!). Från mina erfarenheter har jag även märkt att det ger skillnad på dressyrbanorna, det ser trevligare ut med ett träns som framhäver hästen istället för att få den se tråkig ut. 

Allt handlar om helhetsintrycket. Det är det första intrycket vi får och då vill man att det ska vara bra. Dölj skavanker och framhäv istället. 

 

 

/Linn

Något jag inte tål

Något som irriterar mig fruktansvärt mycket är när ett ekipage kommer in på framridningen, och ryttaren kortar tyglarna efter ett varv, rider direkt i en arbetsform och börjar rida linjer. Utan uppvärmning i stort sett. Det handlar alltså om ekipage som inte är uppvärmda sedan innan, utan går in på framridningen för första gången.

 

Hur fasen tror man att hästen ska kunna prestera om den inte får bli ordentligt lösgjord och uppvärmd? Det kan bli skadligt att inte värma upp ordentligt, och risken för att hästen ska sträcka sig eller överanstränga sig blir större.

 

 

Ziro travas- och galopperas alltid igång i ett friskt tempo, lång och låg.

 

När det dessutom handlar om stelare ponnysar och hästar, så är det extra viktigt att lägga ner tid på framridningen.

 

Det skrämmer mig nästan när de alltid klagar på att det går så dåligt, trots att de tränat så mycket. Är okunskapen så stor, att man inte ens förstår att lösgjordheten är så himla viktig? En häst som inte är lösgjord, kommer inte kunna genomföra ett program på ett bra och mjukt sätt.

 

Ziro värms upp länge och långsamt. Dels för att han har en del energi att bli av med (showa och flasha på tävling, minihingsten), och dels för att jag tar god tid på mig för att värma upp honom.

 

 

/Nathalie

Träna utomlands

Det är många som väljer att åka utomlands en period för att träna. Just nu är Matilda hos Adelinde Cornelissen och tränar och jag läser varje träningsinlägg hon skriver för att suga ut tips. Vet att en del åker till Anky van Grunsven och liknande också. Allt för att insipreras och få hjälp att komma vidare. 

 

Om jag någon gång har en så pass bra häst att våra svenska tränare inte längre räcker till, eller att jag behöver akut inspiration och hjälp från andra ögon och erfarenheter - då skulle jag åka till Kyra Kyrklund. Jag skulle inte ens fundera på någon annan, Kyra är mitt självklara val. Hon är fantastisk och har ett väldigt härligt träningssätt och förklarningar som gör att man förstår till 110% vad hon pratar om och är ute efter. 

 

 

Vem skulle ni vilja åka och träna hos under en period? Låt oss säga att ni kan välja vilken toppryttare som helst. Motivera gärna. 

 

 

/Linn

5 saker ni inte visste om mig/Ziro

*Ziro ÄLSKAR apelsin, banan, vindruvor osv. Supersmarrigt!

 

*Ute i hagen så gör han stora hål in i hösilagebalen. Sedan kör han ner hela huvudet och äter från mitten.

 

*När han äter sitt kraftfoder, så trycker han läpparna mot gallret samtidigt som han tuggar. Eftersom hans mat är uppblött så rinner det överallt!

 

*Bland det jobbigaste jag vet är när vi åker direkt från skolan till stallet, och jag måste byta om. Jag är en riktig fryskott, så jag står och fryser hur länge som helst innan jag byter om. *Förstenad*

 

*Ziro har väldigt korrekta travökningar. Inte bara massa flygande framben och inga bakben. Han sträcker ut i fram, och skjuter och trampar på i bak. Han har VÄLDIGT fina bakben som han brukar få beröm för i ökningarna. Det har han ärvt av sin pappa (Feno-Me RP 137).

 

 

 

 

/Nathalie

"Lagom är bäst"

Har ni någon gång hört uttrycket "Lagom är bäst"? Trodde väl det. 

Jag tycker däremot att det inte stämmer - åtminstone inte i ridsporten. 

Om man nu alltid sitter och tänker att lagom är bäst, då sitter man dag ut och dag in med "lagom" takt, "lagom" tempo, "lagom" form, "lagom" lösgjordhet, "lagom" rörlighet.... på det sättet blir det att man springer och trampar i samma sirap varje dag - det händer inget. 

 

Allt handlar om konsekvent variation istället. Variera tempot, variera takten, variera formen, variera rörligheten. Ta tillbaka, rid fram. Överböj, ställ lite. Begär samling, begär ökning. Begär schwung, begär kvickhet i steget. 

Variera, tänj på gränserna. För att kunna komma ett steg längre måste du tänja på gränsen. Du kan inte sitta i din säkra "lagomhet" utan man måste våga öppna dörren och knacka på till nästa nivå. 

 

Cherry och jag ovan, jag började kräva lite mer uppförsbacke och samling. Hon är inte helt eftergiven utan är lite spänd i överlinjen - men tack vare det jobbet lossade hon och kunde efter bara några dagar galoppera i bättre samling och mer i uppförsbacke, just för att vi tändje på gränsen och utvecklade galoppen lite till. 

 

Man ska aldrig vara nöjd för länge. Utan hela tiden sikta efter förbättring. För att förbättras måste man tänja på gränserna. 
Lycka till. 

 

 

/Linn

Mer bilder

Jag hittade ännu mer bilder från igår. 
Min kamera börjar verkligen ge upp. Bilderna blir så oklara och med kass kvalité. Jag måste våga lämna iväg den på lagning. Suck. 

 

På översta bilden hade jag precis torkat bort farttårar i ansiktet så jag tappade tygeln. Rider inte med så glappa tyglar annars - om någon undrade. 

 

Saknar att kunna trimma ordentligt. Men snart så!

 

/Linn

Hej på er!

Igår red jag i ridhuset, och mamma filmade medan jag red küren. Det kändes riktigt riktigt bra med programmet, och Ziro var fin. Han blev väldigt taggad när vi red programmet, men han gjorde allt jag bad honom om väldigt fint.

 

Jag jobbade hela kvällen igår med att fixa musiken, och nu har jag den nästan klar. Jag kan rida till den, men när "the real thing" händer, så måste jag fixa övergångarna så att de blir lite mjukare.

 

Filmen kan jag tyvärr inte visa, eftersom programmet inte är officielt förens jag har tävlat det. Alltså vore det nästan fritt fram för andra att kopiera. Jag tror inte att någon skulle göra det, men jag tar inte risken när programmet passar oss så bra.

 

 

 

/Nathalie

Inte alltid super-roligt att tävla

Har ni någon gång tävlat och regnet bara öst ner? Eller att det varit närmare -30 och man verkligen förfryst sig? Eller hur det har blåst så mycket att hästarna nästan lättar från marken? Eller att det varit så varmt att minst tio ryttare fick hoppa av sina hästar och kasta sig in i ett privatstall med iskallt vatten på huvudet för att inte tuppa av?

Då är det faktiskt ingen stor höjdare att tävla. Det är då man får känna på hur stor ens vilja och motivation faktiskt är, om man väljer att starta trots det. Oavsett vilket väder det än är som jag beskrev ovan så är det oerhört skönt att komma hem efter en sån dag. 

 

Mathias och Totilas i ösregn. Det ser inte allt för mysigt ut. 

 

 

/Linn

Självdansande maskiner

Aveln har ändrats genom åren och då även hästarna. Nu för tiden strävar man efter hästar som bär på en naturlig lösgjordhet, naturlig schwung/rörliga - en häst som har allt vi strävar efter i sig naturligt kort sagt. 

Hmm tänker jag då.....

Om vi tänker oss 20 år framåt och aveln fortsätter i samma riktning:

 

Nummer ett - Går aveln ut på att få fram några maskiner som dansar omkring självmant och ryttaren bara behöver sitta där? Vad händer med dressyrens konst?

Nummer två - Om hästarna har allt naturligt i sig, vad lär man sig som ryttare då? Man behöver inte jobba för något, och man får inte lära sig problemlösning (t.ex: hästen sitter fast i vänstersidan, vad ska jag göra?) utan istället kan sitta där och rida runt på en häst som gör jobbet själv. Det är i och för sig inte helt och hållet fel men man lär sig inget som ryttare då, vilket betyder att man tappar dressyrens konst. 

Nummer tre - Vart tar samspelet vägen? Det osynliga språket mellan häst och ryttare som ingen annan ser? Om hästen får fram allt man söker efter (tänk utbildningsskalan) av sig själv.... då tappar man samspelet. Då behöver ryttaren bara sitta där och styra. Om inte hästarna lär sig programmen själv också.........

 

 

Jag har ridit hästar som varit som jag beskrev ovan - varit naturligt bra och man inte behövde göra så mycket. Och jag har även ridit hästar som kräver sin ryttare för att prestera som ovan. 

Även om hästen som hade allt naturligt gav en fin känsla och att man bara kunde sitta där och njuta så lever det inte ens i närheten upp till när man tagit sig över en tröskel genom att ha arbetat igenom en sida som satt fast och då få fram dansen... den känslan och njutningen är bättre än allt annat. Och det är det man lär sig av - att kämpa mot målen. 

 

 

Att öka ridbarheten och förutsättningarna är bra. Men det är lätt att hästarna då, om allt går för långt, blir till självdansande maskiner och det tycker jag inte dressyren handlar om. "Det krävs två stycken för att dansa tango". 

 

 

/Linn

 

Bruna stövlar

Till träning är bruna ridstövlar döläckert. Jag var skeptiskt mot det förut men nu skulle jag döda för ett par bruna att träna i. Det värker i "måste ha" tanken i mig när jag ser ett par. 

 

Stövlar med hyfsad dressyrbåge. Väldigt mjuka skaft och lite mörkare i färgen. 

 

 

Stövlar från kvalitéts märken som går att göra personliga. Här kan man ändra mått, lite tillbehör och liknande efter hur man vill ha de. 

 

 

Har själv varit ute efter Mountain Horse's modell men de är alldeles för stora i vaden och för korta. Suck, de är faktiskt helt okej!
Nu suktar jag istället efter Königs Grandgester.... mums, mums, mums. 

 

 

/Linn

Äntligen ridning igen!

Som jag har skrivit så har Porter haft en aktiv vila av olika skäl, jag är lite rädd att allt ska bli för intensivt nu när han börjar bli till åldern och inte varit igång på ett par år och då får han ta det lugnt ett par dagar för återhämtning och check. Jag vill inte ha en skadad ponny. 

 

Idag fick jag äntligen sitta upp igen. Vi har linlöpt honom två dagar innan så jag inte skulle riskera livet då han älskar att bli riden och man vet aldrig riktigt om han spenderar lyckan uppe i luften eller på marken. Som tur är så är jag van med Cherry och hennes bravader som var rätt hemska ibland så jag är sadelfast, men det är onödigt att ta några större risker. 
Hur som helst så busade han bara lite nu när han fått springa av sig lite i två dagar. Han lyssnade ganska bra idag trots vila. Skänkeln betydde dock galopp och inte att han skulle gå fram till bettet och aktivera bakbenen.... 

 

Han var ganska stark och la sig på för att han ville leka lattjolajban så jag fick ta och lätta i extrem överdrift hela tiden. Därför är det stort glapp i tyglarna ibland. 
Jag försökte få honom att sänka sig och böja på sin starka hingstnacke, den är inte lätt att rubba ska ni veta. Det gick hyfsat bra faktiskt, det brukar annars ta ett par dagar när han vilat för att han ska kunna arbetas igen. 

 

 

Fy tusan vad svårt det är att rida i hoppsadel förresten. Jag tycker det är jättesvårt att känna, speciellt eftersom han är så annorlunda mellan de två sadlarna. 

Framdamaskerna får förövrigt dagens DISS. De snurrade på sig och sadde sig på utsidan istället. Blir galen på sånt. Ska nog sälja de till någon som har lite grövre ben på sin ponny. Då kanske de sitter still. 

 

 

/Linn

Jämförelsebilder?

Att lägga ut jämförelsebilder är ganska populärt. Men visar de egentligen skillnaden? Det är som Linn skrev i ett annat inlägg, att redigeringen luras. Det är klart att man vill att "före-bilden" ska se dålig ut, och "nu-bilden" ska se bra ut. Vad gör man? Jo, man redigerar ju såklart båda bilderna, vrider om den nya bilder, gör den gamla lite mörkare osv.

 

Ungefär såhär:

 

Den här bilden togs ca 3 veckor efter att jag fått Ziro. Bilden är mörk, han har vinterpäls, smutsiga bakben, inte så mycket muskler, han ser bakhög ut. Tråkig bakgrund, manen är delad på två sidor.

 

Och så denna. Det ser ju inte ut som samma häst. Visst är det stor skillnad på honom, men redigering gör så mycket. Ingen av bilderna är vriden, och ingen är redigerad (förutom grimskaftet på bild två). Men bild nr 2 är ju färgglad, han är ren, bilden är ljus, han flashar upp sig osv osv. Listan kan göras lång.

 

Ska man absolut lägga ut jämförelsebilder och visa sitt "hårda arbete", så ska man iallafall ta bilder som är tagna på ungfär samma sätt. Samma bildkvalité, ljus, hästens position osv. Det är så lätt att luras annars.

 

Även om vi inte tänker på det så blir våran hjärna lurad.

 

 

/Nathalie

Redigering som lurar

Att hästarna ska röra sig i uppförsbacke är ingen ny lärdom för oss dressyrryttare. Vi jobbar dagligen för att hitta just uppförsbacken, få hästen sätta sig på bakdelen och lätta fram. Lättare sagt en gjort. 
Genom att ha analyserat bilder på bloggar och hästannonser har jag upptäckt väldigt många fula knep för att lura ögat på att hästen går i uppförsbacke. 

 

Se här:

Vänster - orginalbild. Höger - redigerad. 
Lägg märke till den jämna marklinjen i bakgrunden (skillnad från växter till trädlöven) på orginalet och hur linjen är högre i framkant på den redigerade bilden. Allt för att lura ögat och få det se ut som att hästen galopperar i uppförsbacke. 

Man lägger ofta märke till uppåtlutande ridhusbottnar (som vi alla vet är jämna, har aldrig sett ett ridhus som är byggt i uppförsbacke) i annonsbilder. Även på bloggar. 
Det är egentligen jäkligt smart för att lura ögat, för är man inte "vaken" så lägger man inte märke till det. Men det är oerhört fult gjort och visar bara feghet. 

 

 

Jag läser inte längre några bloggar som redigerar sina bilder på det här sättet med flit, och man märker att det är mer flit när det sker på varenda bild. Att hålla kameran rakt är inte lätt men det är konstigt att den alltid lutar i uppförsbacke då.... vågar man inte visa den äkta sidan?

 

 

/Linn

Hur ofta rider jag?

Kul att läsa era svar!

 

Ziro reds förut ca 6 gånger i veckan, men nu när det är högre krav och hårdare pass, så rids han 4-5 gånger i veckan. Rider man hårt så är det väldigt viktigt med vila, för att kroppen ska hinna återhämta sig. Han rids hård dressyr 2 gånger i veckan, rids ut 1-2 gånger i veckan, och en gång antingen hoppar- eller rids han lätt. Resten av dagarna promeneras han ut för hand. Ut och gå på grusvägarna, skogsstigarna osv. Vi älskar båda två att trickträna och busa i ridhuset också, så det gör vi också.

 

Tänk på att inte rida hårda pass flera dagar i rad. Två dagar max, enligt mig. Tredje dagen ska vara lugn, inte helt vila, men lugn. Det gäller att tänka på att hästens kropp ska hålla, och då kan man inte rida hårt flera dagar, sedan rida ut och galoppera (långa sträckor då), och sedan bara stå i hagen. Det är inte hållbart.

 

Under vintern vilar Ziro aldrig helt. När det är kallt står de mest bara stilla, och kan då bli stela i lederna. En promenad eller skrittur gör att de får röra sig och mjuka upp kroppen.

 

Denna bild togs dagen efter tävling (ni ser den krulliga pannluggen). Vi tog en promenad, eftersom tävling är påfrestande både fysiskt och psykiskt. Det är jobbigt att gå två framridningar, program och kanske ärovarv. Massa nya hästar, nya platser osv. En promenad är bra för att rensa tankarna lite.

 

 

/Nathalie

Tävla med sjuk häst

Finns det någon som har tävlat med en sjuk häst? Som är hostig, förkyld med gult snor eller liknande? 
Jag vet att det förkommer, åtminstone på lägre nivå där inga veterinärbesiktningar gör så man inte tar några större risker. 

 

Jag själv skulle inte starta med något som smittade eller ens var risk för att smitta någon. Så om min häst skulle vara förkyld med t.ex. gult snor skulle jag avanmäla. För säkerhetsskull. 
De som faktiskt startar med något som kan vara smittsamt beter sig oerhört respektlöst. Inte bara mot sina medtävlande som riskerar att få sina hästar smittade utan också mot sin tävlingskamrat - hästen. Att tävla är påfrestande, jag vet själv hur mycket extra energi det tar att starta ens en klass när man är sjuk. 

 

(Foto: Emelie Jansson - fjordyy.webblogg.se)

 

Hur tänker ni om detta? 

 

/Linn

Skydd i hagen?

Jag vet att det är många som har skydd i hagen på sina hästar och ponnyer. Speciellt de som tävlar och då högre klasser vilket innebär att hästen är högre i värde och så vidare. Annars är det väl också populärt på olycksfåglar som skadar sig genom att titta på ett grässtrå. 

 

Själv har jag aldrig haft skydd i hagen trots att våra går ute från 05.45-20-30, ganska länge alltså. Mina ponnyer är absolut inte världens lugnaste utan kan lätt få för sig att dra en repa om de känner för det genom stock och sten (förutom Porter, han är som Ferdinand på julafton - han står och njuter och är lugnet själv). 

Jag har absolut haft tanken på skydd - speciellt på Cherry som var rätt högt i prisklass den sista tiden och hon kunde busa till det rejält. Men jag har klarat mig utan det och kommer säkert göra det även i framtiden. 

 

 

Ni som har skydd? Vad har ni för några? Senskydd, damasker, boots? Hur får ni de sitta bra under så många timmar och framförallt - varför har ni det? 
Vore intressant att veta hur andra tänker. 

 

 

 Jag är både för och emot skydd i hagen. Jag kan inte riktigt bestämma mig i frågan på en enda sida utan är rätt neutral. Däremot är jag skeptisk emot framförallt lindor i hagen - om de går upp och snurrar av sig och man inte är på plats.... usch vad lätt en olycka kan ske då. 

 

 

 /Linn

Kvällsmys

Hur ofta rider ni?

Hur många dagar i veckan rider ni era hästar? Varför? Svara på det så ska ni få mitt svar lite senare, det kan vara ganska intressant det där!

 

 

 

/Nathalie

Autoinställning vs. manuellt

Vi bloggare har som krav på oss att leverera bra bilder för att göra det roligt för er läsare att kolla på, och för att få många bilder att variera mellan så man inte använder en och samma bild dag ut och dag in. 

Jag har under alla år fotograferat på Sport inställningen som är en utav kamerans "självinställning". Jag behöver då inte pilla med slutartid, bländare och allt vad det heter utan kan koncentrera mig på att knäppa av. Jag har klarat mig oerhört bra med den inställningen. 

 

Under de senaste gångerna har jag pillat lite med manuella inställningar då kameran säger ifrån. Och idag tog jag skillnadsbilder från kamerans självinställningar till mina inställningar. 

 

 

Ovanför är två helt oredigerade bilder. Den vänstra är tagen med sportinställningen (kamerans inställning) och den till vänster är tagen med mina inställningar. Visst blir det skillnad?

 

Slutsats - dags att lära sig mer manuellt när vi lämnat in kameran och den kommer tillbaka. 

 

/Linn

Några problem som löste sig bra

Idag var planen att rida några delar ur küren, som t.ex 8-metersvolterna i galopp. Det tyckte Ziro var JOBBIGT. Han har ju en lång kropp, med mycket att hålla ordning på. Att få in inner bak ordentligt, hålla samlingen, hålla bogarna intill sig, och galoppera på runt där, det var inte helt enkelt. Han protesterade genom att skjuta in rumpan i volten, så det blev nästan sluta. Petade jag in baken försökte han dra upp huvudet och gasa iväg.

 

Det löste sig dock fint. När han gasade ställde jag lite utåt och satte mig tungt. Om han behöll samlingen lät jag honom öka litegrann. Efter det kunde vi göra fina volter.

 

Jag jobbade sedan vidare med förvänd galopp. Vänster funkar kanon, men höger är väldigt jobbig. Jag gjorde serpentiner, och gjorde ett enkelt byte varje gång vi passerade medellinjen, till ny förvänd galopp. Varje båge var alltså i förvänd galopp.

 

När jag var nöjd där testade jag lite ökad galopp snett igenom. Det tycker han är så förbaskat kul att han har svårt att hålla sig = bakut eller byta galopp fram och tillbaka. Men det funkade alla gånger idag.

 

Traven mot slutet var så fruktansvärt fin! Jag kunde verkligen sätta tillbaka honom på rumpan, och be om schwung och hög samling utan minsta problem. Vi jobbade även med öppnor innanför spåret, och det blev raka och fina allihop. Slutorna på diagonalen funkade hur bra som helst idag, så jag är mycket nöjd!

 

Imorgon tror jag att vi rider ut :)

 

 

 

/Nathalie

Fotodag

I det här vackra vädret som varit idag passade jag på att ta med mig kameran ut. Hade tänkt ta lite mysbilder på mina fina i hagen men Musse stod och sov och Wilma hade dåligt ljus i sin hage. Porter hade både skugga och dåligt ljus i sin. 
Istället passade jag på att fota Karro och Lago när de red på gärdet. Solen sken, snön yrde och det var perfekt omgivning... men kameran pekade finger åt mig och vägrade sammarbeta. 
Den tar inte fokus längre utan står och "vibrerar" när jag trycker på avtryckaren och hänger upp sig där. Det verkar vara något fel i objektivet. Bilderna blir inte heller skarpa utan får dåligt fokus. SUCK. 

 

 

Snygg Lago och trött Musse... det blev de enda hyfsade bilderna. 
Jag måste verkligen lämna in kameran, men får seperationsångest :(

 

 

/Linn

Innan du bestraffar hästen

Innan du bestraffar hästen, så tänk en gång till. Gjorde du som ryttare verkligen rätt? Tänk er hur många hästar som dagligen blir bestraffade för något som egentligen var ryttarens fel. En dålig galoppfattning, dålig ökning, övergång eller vad som helst. Om ryttaren gör rätt, så gör hästen rätt.

 

Och varför bli arg? Blir man arg blir saker och ting så himla mycket värre. Tro mig, jag vet. Även om jag själv inte tar ut ilskan fysiskt på hästen, så känner han ju av min negativa energi och blir då själv negativt inställd.

 

Blir jag frustrerad under ett pass, så brukar jag göra halt ett par sekunder, och tänka över vad som gick fel. Analysera min egen ridning. Satt jag rakt över honom? Var jag tydlig? Nej, oftast inte.

 

Att gge hästen ett spörapp får den inte att tänka "Oj, nu ökade jag dåligt, nästa gång får jag göra bättre". Ett spörapp gör hästen stressad och orolig. Ingen, varken djur eller människa, ska behöva piskas för ett misstag. Allt man gör kan inte bli perfekt. Flera gånger varje ridpass får jag göra om saker, för att de blev inte som de skulle. Det är normalt.

 

 

Tänk på det vid nästa ridpass. Var det verkligen hästens fel? Troligtvis kommer du på att det inte var det. Och bara den lilla grejen - att du kom på det - gör dig till en lite bättre ryttare än innan.

 

Att slå hästen för att den gjorde "fel", det är att vara en dålig ryttare. Precis så är det.

 

 

/Nathalie

Bilder från gårdagens pass

Här har ni resten av bilderna :)

 

 

Idag ska vi gå till ridhuset. Jag är klar med mitt kürprogram, så nu ska jag trimma linjer. Till helgen är planen att rida igenom den och lägga till musiken. Tror det kommer bli kanonbra :D

 

 

/Nathalie

Ny träningsform

Vi provade att linlöpa Porter idag för att se hur han reagerade. Nu när han haft en lugn aktiv vila så hade jag ingen lust att sitta upp och leka rodeo. Han är så lycklig och älskar att bli riden så man vet aldrig när det kommer glädjehopp, än är det krut i den gamla hingsten ;)

 

Han arbetade i alla fall oerhört fint. Aktiva och luftiga bakben och han sänkte sig fint samtidigt som ryggen kom upp. Han förstod genast var det var fråga om. Det känns som nya ersättaren för promenader då jag tror att detta kan stärka honom om det fortsätter såhär bra. 

 

Porter gillar sitt mässingsbett! 

 

/Linn

Ziro idag

Idag red jag Ziro i sommarhagen. Han var väldigt fin och pigg, busig på det också! Pappa var med och fotade i typ 3 minuter. Sen vart det "för kallt om fingrarna"? Vadå, där satt jag och tyckte det var varmt, och han frös? Fjanterier... Det blev bara ett hundratal bilder iallafall, men ni vet nog. 100 bilder = 5 stycken bra haha! Nej, men ett par stycken blev det nog :)

 

Har har ni några. Ska fixa resten nu så får nise dem sen :)

 

 

/Nathalie

En ny sida av mig

Bildminne från 2011

De här bilderna togs i början av 2011. Det var tävlingsdags men när vi var framme på anläggningen upptäckte vi att vaccinationsintyget inte var i passet som det alltid annars är. Det var bara att åka hem - och sen den dagen har vi alltid kollat igenom varenda papper som ska med till tävling dagen innan. 

 

Jag minns passet så väl, precis som jag minns nästan alla pass på Cherry. Hon travade på så mycket att jag fick korta läderna och rida lätt för att sitta kvar. På den tiden hade jag inte mycket sits att ta till nämligen. Men bilderna blev helt fantastiska, jag önskar vi hade fått ta likadana detta år...

 

 

Jag minns det så väl... 

(Inser att jag begick flera synder - håret i toffs istället för i en knut, bara lindor på två ben och hemska knoppar).

 

/Linn

Hästfilmer

Har du sportlov och inte mycket att göra? Varför inte kolla lite hästfilmer? 

 

WAR HORSE

Filmen inleds med den fantastiska vänskapen mellan en häst kallad Joey och en ung man vid namn Albert, som tämjer och tränar honom. När de tvingas isär följer filmen den extraordinära resa som hästen kastas ut på då han arbetar sig igenom första världskriget och förändrar och inspirerar människor som han möter på vägen - både i brittiska kavalleriet, tyska soldater och en fransk bonde och hans dotterdotter...

 

Klicka HÄR för att se den gratis och utan nedladdning!

 

 

FLICKA: Country pride

Medan pojkflickan Kelly Jenkins kompisar uppslukas av sms och mode känner sig Kelly utanför. Men det är inte allt – hennes mamma Lindy har problem med sin hästgård, och enda chansen att rädda den är genom att vinna den kommande ryttartävlingen. Kelly är fast besluten att hjälpa sin mamma och börjar träna Flicka – en vildhäst som ägs av nye stallchefen Toby. Om Kelly kan göra en vinnarhäst av Flicka, kanske hon också kan återfå sitt självförtroende – och gården. Lindy måste bara våga lita på Flicka och sitt eget hjärta. Filmvärldens mest älskade häst är tillbaka i detta inspirerande äventyr om vänskap och om tron på sig själv, som kommer att älskas av hela familjen!

 

Klicka HÄR för att se den gratis och utan nedladdning!

 

 

Meddela gärna vad ni tyckte om Flicka filmen för den har jag inte sett än. 

 

/Linn

Bloggtips!

En av mina absoluta favoritbloggar tänkte jag tipsa om. Det är riktigt fin design, bra och intressanta texter.

 

Bloggen tillhör Julia Wesén, och där skriver hon om träning, tävling, tips osv inom dressyren. Hon tävlar på nationell/elitnivå med sina två sinnessjukt fina ponnysar. En blogg jag kollar flera gånger dagligen.

 

 

 

Tryck HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR! :D

 

 

/Nathalie

Facebook sida

Nya designen uppe

Föräldrar är guld värda

När man blir nervös är det lätt att man blir ett exploderande hormontroll. Man kan lätt få utbrott bara av att man råkade rutta en millimeter av spöt i lite sand, att en knopp inte blev helt 100% rund, att ponnyn inte är lika blank som vanligt.... av precis allt som är oviktigt egentligen. 

 

Däremot såg jag på senaste tävlingen hur en mamma och dotter hade världens catfight. De skrek på varandra, nästan slogs och speciellt dottern var allmänt vrålelak. Allt var mammans fel tydligen.

Jag hörde en mening "Du skulle ha anmält till en annan tävling där det inte hade varit dressyrstaket, hur *** tänkte du?". Hmmm.... konstigt att det är dressyrstaket när det är dressyr du tävlar? 

Ingen sa något, ingen kollade ens. Man vill inte lägga sig i. Men de här fallen är vanligare än vad man tror och det gör ont i mig av att tänka på det.

 

Nu har jag inte alltid varit gudasnäll mot min mamma när jag är nervös. Några rytningar och fula ord har det allt kommit men så vitt jag vet så har jag aldrig skyllt på henne och jag har alltid bett om ursäkt. Jag har även lärt mig med tiden att kontrollera min nervositet - om jag nu är nervös.

 

 

Utan min mamma hade jag inte kunnat ha hästar. Jag hade aldrig kunnat träna eller tävla. Jag skulle inte klara mig utan henne. Mamma gör allt för mig, för att jag ska kunna tävla och utvecklas - för att jag ska kunna göra det jag älskar. Hon ställer upp när jag ber henne och även när jag inte ber henne. 

 

Jag önskar att folk kunde förstå det. Ni vore inget utan era föräldrar och deras support, skjutsande, sponsring, hästskötaruppgifter... inget alls. Det sista de förtjänar är att få skit både psykiskt och fysiskt kastat mot sig. Om det nu är så illa att du inte kan kontrollera dig när du är nervös - var då noga med att be om ursäkt när dagen är över och varna dagen innan. 

 

(Tjejen och mamman som jag skrev om ovan verkade slappna av efter ritten och kunde skratta tillsammans. Det var skönt att se). 

 

/Linn

Bättre ryttare av att blogga?

Ja - det är faktiskt sant. Delvis i alla fall. 

 

Sedan jag började blogga för ett par år sedan har jag blivit "tvingad" till att tänka igenom varje pass - vad gjorde vi? Hur gick det? Vad måste vi ändra på till nästa gång? 
Jag har tack vare alla detaljrika inlägg om träningspass och tävlingsresultat lärt mig analysera och tänka efter vilket är en stor del för att kunna utvecklas. Har man inte förmågan till att kunna analysera så tror jag inte att man kommer någonstans. Det går säkert när en tränare står på marken och berättar för dig men ju längre du kommer uppåt i klasserna desto mer krävs det av dig som ryttare att kunna analysera så ni kan fortsätta utvecklas och träna vidare även på hemmaplan.  

 

 

Inte nog med det så finns det inget intressantare i världen än att kolla tillbaka på gamla ridpass och läsa om hur det kändes, vilka övningar man red och hur de upplevdes. Det är inspiration och kan lära dig hantera liknande pass i framtiden - "idag är han vresig och vill inte arbeta, vad gjorde jag det passet? Jaha jag gjorde så... därför att... och det fungerade såhär....". 

 

Genom att blogga tvingas man vara ärlig mot sig själv. Även om det kanske inte är meningen så lägger man märke till smådetaljer inför ett inlägg - det kan vara att när man letar bilder till ett inlägg och man ser att man sitter någon cm snett. Då upptäcker man det innan det kan bli en vana som är oerhört svår att arbeta bort. 
Man får genom skrivningen och tankekraften klart för sig vad man har för brister och vad man har för bra egenskaper och kan då utvecklas bra mycket snabbare då man är medveten om det än en person som "bara är" och inte tänker utanför boxen så att säga. 

 

 

/Linn

 

The typical dressyrutrustning

Hopputrustning och dressyrutrustning skiljer sig på mer sätt än hur de är utformade.

Några saker som är typisk dressyrutrustning för mig är: 

 

 

* Bruna stövlar i olika nyanser + svarta, lackade stövlar. 

 

* Breda nosgrimmor (gärna med vitt foder till häst utan mycket tecken i huvudet). 

 

* Lite längre, väldigt figursydda kavajer. 

 

* Plastrong och vita handskar vid tävling.

 

* Donut + hårnålar. 

 

 

Några utrustningsdetaljer som bara skriker dressyr. Elegans, elegans och elegans!

 

/Linn

Tips!

Ett hett tips är att köpa hårnålar, armband osv på tradera! Det är MYCKET billigare än att köpa från en hemsida som säljer just hårnålar, hårsnoddar osv. Jag köpte det här:

 

29 kr, fri frakt. En väldigt gullig hårnål, som skulle göra sig fin i mitten av donuten,med vita pärlor runt om.

 

5 st svarta, 75 kr + 9 kr frakt.

 

En vit. 12 kr + 9 kr frakt.

 

För detta ska jag betala totalt 134 kr. Hade jag köpt det på en annan hemsida hade jag fått betala runt 270 kr. Det blir en ganska stor skillnad, speciellt om man ska handla mer än jag gjort.

 

Här är några fler nålar som finns på just tradera :)

 

 

www.tradera.com alltså :) Bara att söka på vad man vill.

 

/Nathalie

Promenad

Inköpt

Idag klickade jag hem några hårnålar. De blir fina till tävlingarna, och ska självklart sitta i donuten :)

 

5 stycken. Svart pärla med silvriga kristaller runt om.

 

En vit med ofärgade kristaller.

 

Känner jag mig själv rätt så blir det nog något mer. Svårt att hitta ställen att köpa ifrån, men de här köpte jag på tradera för 75 + 12 kr.

 

 

/Nathalie

Vid inlärning av öppnor, slutor och skänkelvikningar

När man lär hästen någon sidvärtesrörelse är det viktigt att ta det långsamt. Bokstavligen långsamt.

 

Vi kan väl ta slutorna, som vi haft lite svårt med. Det är bra om hästen kan skänkelvikning, eftersom det är lite likt sluta. Det viktigaste är inte att hästen håller en hög samling och tempo. Det viktigaste är att hästen förstår hur den ska vara ställd, och hur benen ska vara. Det gör INGET om det verkligen går i slowmotion.

 

Susanne lärde mig en väldigt smart sak som jag kommer ta med mig: Så länge han travar så är det okej. Det får gå hur sakta som helst, bara det är trav.

 

Så jäkla bra sagt. Det gick i slowmotion, det var bara så att vi travade. Men han behövde det, för att hinna hålla koll på benens position. Sen kunde jag gradvis öka samlingen och tempot, när han förstod hur slutan fungerade.

 

Det är precis samma sak med öppnor och skänkelvikningar. Ta det långsamt, om hästen saktar nernerner, låt den göra det. Jaga inte på. Det ska inte vara stressigt att lära sig nya saker, då blir det bara fel.

 

De senaste gångerna har slutorna verkligen funkat. Nu kan vi hålla ett nästan normalt tempo. Snart kommer vi kunna rida slutor i tävlingstraven också, om vi fortsätter som vi gör nu.

 

 

 

/Nathalie

Småfix som syns 2

Jag har ju skrivit om hästen, hur jag gör för att verkligen få den fin. Nu kör vi ryttaren!

 

*Rena stövlar. Se till att stövlana är välputsade, fria från lera, spån osv. Det ska se ut som att du inte ens gått med dem på marken.

 

Det är också klart snyggast om stövlarna är höga. Inga låga stövlar som går flera centimeter under knävecket.

 

 

*Se till så att hjälmen sitter snyggt. Inte lutar bak eller fram. Se även till att den är HÅRFRI.

 

*Vita ridbyxor ska vara vita. Inte fläckiga eller smutsiga. Ha med ett par överdragsbyxor, smart och enkelt!

 

*Kavajen ska vara figursydd, och absolut inte för stor. En kavaj som är för stor kan lura ögat och få det att se ut som att man sitter fult. Även kavajen ska vara hårfri.

 

*Håret är en väldigt viktig del. Att ha en rosett med hårnät funkar inte längre. Det hade alla år 2010 när jag red Knut, men nu har man inte det. Donut med en fin, stor hårsnodd. Fina hårnålar och blingbling i. Så jäkla snyggt. Jag ska dock byta ut min vita snodd mot en svart, det är mycket snyggare.

 

*Hanskarna ska vara vita de också. Det ska inte synas någon hud mellan kavajärmen och handsken, så de får inte vara för korta.

 

*Plastrong! Man måste ha en snygg platsrong, självklart! Min börjar gå på sista varvet, måste verkligen skaffa en ny.

 

 

 

/Nathalie

Vårkänslor

Fåglarna har börjat kvittra, deras sång ekar i skogarna. Porter har börjat lägga in en stöt på brudarna och uppvaktar de som en gentleman. Det här tar vi på Dressyrteamet som vårtecken!

Och ni vet vad vår betyder.... ny design!
Under lovet kommer en ny, vårig och färgsprakande design komma upp här. Jag har flera idéer i huvudet och sprudlar av kreativitet just nu. Färgtema? Vet inte riktigt än. 

 

För att hjälpa oss på traven... vilka färger kopplar ni ihop med våren?

 

 

/Dressyrteamet

Säkerhetstips - lastning

Något jag reagerat över på senaste tiden är hur många som lastar utan- eller med väldigt dåligt skydd. Varför? Att lasta och köra sin häst innebär väldigt många risker.

 

*Man kan bli tvungen att tvärbromsa = hästen åker framåt och blir stoppad av bommen. En del hästar får panik av det och kastar sig bak igen. Andra börjar steppa omking, och en del tar det rätt lugnt. Oavsett vad hästen gör så blir kastet fram en ofrivillig rörelse = hästen har inte koll på benen. Det är huuuur lätt som helst för den att smälla i. Smäller den på rätt ställe med rätt kraft, då har du en senskada. Vissa senskador går inte att läka, och då har du iingen häst längre.

 

*Skarpa svängar. Råkar man åka för fort i en sväng kan hästen behöva trampa om. I hasten kan hästen lätt trampa-/sparka sig.

 

*Bumpig väg. Har man ingen boogie så blir det väldigt skumpigt. Även med det kan det skumpa rejält. Omtramp och obalans = lätt för sparka och tramp.

 

Det är ju helt onödiga skador som sker. Ett par ordentliga benskydd är allt som behövs. En del hästen trivs inte med transportskydd, men då kan man använda tjocka paddar och lindor, och ordentliga boots. Det är bätte än ett par senskydd, eller inget alls.

 

Varför riskera en skada? Det finns billiga skydd, som gör det de ska. Ziro har transportskydd från Schockemöhle, hur bra som helst! Tjocka och hårda, förstärkta över ballarna och på sidorna av hovarna, med teddyfoder i. Supernöjd med dem!

 

På andra sidan är det en stor logga, hur snygga som helst. Inte så farligt dyra heller, 999 kr. Och det är kvalité. Dock finns det ju betydligt billigare!

 

Det är dessutom väldigt snyggt att komma till tävlingsplatsen och lasta ur sin häst med snygga skydd, och ett matchande täcke.

 

 

/Nathalie

Lite tankar om avelsdisskutioner

Ofta när man läser på Bukefalos och hör privatpersoner prata om avel, hingstval och betäckning så hör man alltid "Den hingsten är för stor/för liten för mitt sto". Visst, har man ett sto på 132cm så betäcker man inte den med en hingst på 176cm. Men jag förstår inte riktigt, varför kollar man inte istället på vad hingsten har lämnat för mankhöjder på tidigare avkommor? 

 

Porter själv är 147,2cm. Jag känner till tre av hans avkommor väl (de andra har jag tyvärr inte så stor koll på :( ) - två av de är c-ponnyer och en d-ponny. Det vill säga att man nästan kan försäkra sig om att han lämnar inom ponnymåttet (beroende på vad modern har för höjder bakom sig). 
Just därför tycker jag inte att man ska stirra sig blind på att han själv i princip är maxad utan att han har lämnat inom måtten. 

 

 

 

Porter under lite jogging. 

 

Det handlar om mer än att kolla på två individer - modern och fadern till den kommande avkomman. Kolla även vad de tidigare lämnat, höjder och exteriör. Både bland dess avkommor och i stammen. 
Är du även ny i aveln så kontakta gärna ett större stuteri inom rasen som har koll på det mesta. 

 

 

/Linn

Utbildning och entreprenörskap

I skolan arbetar jag med entreprenörskap där jag bildar ett företag till framtiden. De flesta av er vet redan att jag vill driva ett företag som arbetar med utbildning och tävling av hästar, samt lite avel på sidan om. För att kunna bygga upp det så bra som möjligt har jag ett par frågor. 

 

* Hur mycket skulle ni kunna betala per månad för att lämna eran häst på tillridning?

* Vad är det viktigaste för er som hästägare när ni lämnar iväg de? Referenser, tävlingsresultat, "bevisad kunskap" genom välridna hästar och kloka åsikter, osv.?

 

 

 

/Linn

Ska snart åka

Nu ska jag strax röra mig mot stallet. Planen är att skritta ut en bit, lite lugnt efter två dagar med hårda dressyrpass.

 

 

Har ni några önskeinlägg? Skriv så fixar jag när jag kommer hem! (Skriv några till Linn också vetja :D )

 

/Nathalie

I de lugnaste tagen

Ursäkta min dåliga bloggning men tyvärr händer det inte så mycket på hästfronten nu, Porter har och har haft en aktiv vila då vi inte vill ta för hårt på honom. Under veckan är tanken att vi ska försöka hoppa några småhinder men det är inte bestämt än. 

Däremot är det äntligen lov och jag ska försöka få till många nya bilder. 

 

Astrid som sovit över hos mig under helgen!

 

 

/Linn

 

 

Småfix som syns

Inför tävling är jag petnoga med allt. Allt ska vara tiptop! Jag tänkte dela med mig av det jag brukar göra, för att verkligen bli nöjd med Ziro och mig själv.

 

Hästen är ju det allra viktigaste. Det är den domaren kommer hålla ögonen på mest. Små saker som man kanske inte tror spelar så stor roll, kan faktiskt synas och påverka helhetsintrycket. En ren och prydlig ponny ger bättre intryck än en långhårig lortgris.

 

Här är det viktigaste:

 

*Ren och igenomkammad svans. Tvätta svansen, jag brukar använda grönsåpa. Jag tvättar kvällen innan, och så flätar jag svansen. På morgonen är svansen torr och lite vågig. Då sprejar jag i rätt mycket glanssprej och kammar igenom svansen så att det inte finns en enda tova i. Med glanssprejen så blir det lättare att kamma = man drar inte av lika många hårstrån som med en torr svans. Sedan flätar jag svansen igen när vi ska åka, och kammar igenom den på tävlingsplatsen igen.

 

Resultat - en luftig, lätt vågig svans.

 

*Rena ben! Det ser väldigt ovårdat ut, och faktiskt respektlöst att komma med skitiga ben. Det är annorlunda om det har regnat och är blött och kladdigt, men annars finns det ingen ursäkt till att komma med smutsiga ben.

 

På dennna tävling hade det ösregnat, framridningen bestod till hälften av en sjö såg det ut som.

 

Jämför med denna bild, kritvita ben. Vad ser bäst ut?

 

*Vältrimmade ben. Ingen gillar en massa hovskägg. Kallblod ska ha hovskägg, men inga andra hästar. Hovskägg överlag ser väldigt oprofisionellt ut, och ger ett  "skogsmulle-intryck".

 

*Klipp pälsen över kronranden. Det ger ett slarvigt intryck med massa päls som hänger ner över hoven. En rak linje runt hela hoven ska det vara.

 

*Knopparna. Alla tittar på knopparna. Runda, med jämnt avstånd ser bättre ut än kantiga och ojämna. Har för mig att Linn skrivit ett inlägg om knoppar, mycket läsvärt!

 

Ziro med fina knoppar, sydda.

 

Ziro med fula, kantiga och stående knoppar.

 

*Rena hovar. Ja, själva hoven spelar roll. Det kan ju fastna torr lera, jord osv, men se till att skrubba hovens ovansida.

 

Det kommer en del två och tre, med utrustning och ryttaren :)

 

 

/Nathalie

 

 

Fina fina Ziro!

Det blev ett pass i ridhuset idag också. Ziro började med att tjaffsa lite. Skritt kan vara jobbigare än man tror. Han har en väldigt stor skritt, men det gör också att den lätt blir långsam. Jag bad honom om kvicka steg, men bibehållen storlek. Det var riktigt jobbigt, så han protesterade genom att göra sig ännu mer långsam. Jag gav då några "passagehjälper" för att få honom att trampa igång, och det funkade!

 

När jag var nöjd med skritten - hade den kvick och stor - så gick vi vidare. Jag jobbade med slutorna snett igenom på lång diagonal. De blir lätt lite för branta, men jag tycker att jag parerade bra och de blev även bra. De såg väldigt fina ut i spegeln iallafall, och det kändes bra.

 

Det blev även mycket galopparbete. Enkla byten tränade vi. Höger till vänster - nästan perfekta. Vänster till höger - han hamnar lite över tygeln i fattningen. Höger är den jobbiga sidan, men jag breddade händerna en aning och sänkte dem lite = mer stöd = kvar i formen. Efter det hade jag kvar händerna i normal position, och han stannade kvar.

 

 

 

/Nathalie

Räknar dagarna!

Gårdagens träning

Igår var det ju dags för träning, och det var ett tag sedan. Vi red dock inte program, bara några delar. Det gick iallafall väldigt bra!

 

Vi började på volten, med att få fram den fina traven med mycket schwung i. Vi jobbade med slutor på volten, vilket var lite svårt! Jag har svårt att hålla koll på fram- och bakdel, men efter ett par halvkassa försök gick det bättre.

 

Sedan jobbade vi med slutorna längs långsidorna och på diagonalen. Det var mycket enklare, och de diagonala slutorna var riktigt riktigt bra! När jag tycker att det känns fel, så är det bra. Jag måste bara vända på den känslan, så löser det sig fint.

 

Ziro jobbade på jättefint, och vissa stunder kändes han helt fantastisk! Idag tänkte jag ta mig till ridhuset igen, eller rida ut. Vi får se vad vi känner för!

 

 

 

/Nathalie

Öppnor

Idag är det jag som behöver ER hjälp. 
Vi har börjat med skolor på Porter och det är något som är rätt nytt för mig, Cherry och jag hann aldrig befästa de fullt ut och innan dess har jag inte ridit de. Jag har aldrig haft en färdig ponny eller häst utan fått utbilda själv vilket har gjort att jag har orutin på detta. 

 

Hur som helst, jag får verkligen inte till öppnorna. Jag får inte med framdelen "in" utan det är bara halsen som böjs eller så trillar bakdelen in så det nästan blir sluta istället. 

 

Jag har självklart pratar med Britt om problemet och ibland - några få steg - får vi till det men jag skulle vilja ha lite fler tips på hur jag ska göra.

 

 

 

/Linn

Pluggar program!

Just nu sitter jag och pluggar program. Ikväll är det träning för Susanne på schemat, och ja, jag är taggad! Jag har inte varit det, men det kommer nu. Jag ska iallafall rida FEI lagtävlan, då vi ska ha lite programridning. Jag hoppas och tror att Ziro är lika glad (dock mer kontrollerbar) som igår.

 

Min ponny har två sidor, djävul och ängel ;)

 

 

/Nathalie

Studsbollen Ziro!

Idag skulle vi till ridhuset, men Emma skulle hoppa lite på banan, så jag blev också sugen. Red fram, och det första Ziro gjorde när vi började trava var att kasta runt med huvudet. Det betydde att det skulle bli ett roligt pass! Han var ganska galen!

 

När vi galopperade så drog han ner huvudet och studsade runt, gjorde luftsprång och bockade. Huuur glad som helst att bli riden igen efter några lugna dagar. Första gången jag styrde mot hindret (30 cm) så blev han jätteförvånad och tvärstannade. Efter det hoppade han varje gång. Han verkligen BJÖD mot hindrena. Vi hade tre stycken. Ett på 30 cm, ett på 45 cm och ett på ca 60 cm. Fick hålla tillbaka honom för att det inte skulle gå i 190, men han var ändå väldigt mjuk och lätt i handen. Hade hacket som jag alltid har när jag hoppar.

 

Efter hindrena så sparkade han och bockade som en tok! De andra skrek åt mig att hålla i mig, men han gör mig så glad när han är glad!

 

Mot slutet kunde vi iallafall (inte så vackert, men ändå) hoppa en liten bana med de tre hindrena.

 

 

 

/Nathalie

Vinnaren av tävlingen

Vinnaren drogs helt slumpartat, och det blev Viktoria som vann!

 

Vi kontakar dig på mail för att veta vad du vill ha. Stort grattis!

 

Bild från Viktorias blogg.

 

Ni som inte vann, var inte ledsna! Det kommer fler tävlingar i framtiden :)

 

 

/Dressyrteamet

Bra övning!

Det här är en grej jag brukar göra när Ziro är väldigt pigg och har bråttom, för att få tillbaka honom på rumpan.

 

Jag gör den i galopp. Väldigt enkel och väldigt bra! Gå in i en öppna, där du i varje steg samlar lite mer. Vid B/E gör du en skrittövergång, och skrittar så många steg du behöver för att få en bra känsla. Fatta galopp igen, och gå direkt in i en förvänd öppna eller sluta. Jag brukar variera. Jag byter även plats på öppnan och slutan/förända öppnan, så jag börjar med något nytt på varje långsida.

 

Det får honom mer samlad och uppmärksam. Funkar kanon, ocg jag skulle tro att jag får nöta det här imorgon efter tre lugna dagar.

 

 

/Nathalie

Håll koll imorgon!

Håll koll här imorgon, då presenteras vinnaren i bloggtävlingen! Vinnaren kontaktas via mail.

 

Blir det DU? Kolla in imorgon förmiddag för att få veta!

 

 

/Dressyrteamet

Imorgon, då jäklar!

Knoppning del 1

Att knoppa en häst är en konst. Det är väldigt få som faktiskt kan göra det bra. Det är svårt för det finns många olika varianter på knoppning och olika varianter på hästens exteriör som spelar in i slutresultatet. Det är inte bara att "snodda upp" utan man måste veta hur sin häst är byggd för att få fram det bästa resultatet. 

 

↑ Vikknoppar - Mitt hatobjekt. Det blir fyrkantiga knoppar som inte ger ett trevligt och framhävande helhetsintryck. Passar ingen sorts hals...

 

↑ Flyingeknoppar - Underbara. Här använder man en enda snodd och rullar upp de - de blir stadiga, runda och ger ett väldigt elegant intryck. Passar alla sorters halsar. 

 

↑ Rullknoppar - En mer "nybörjarvariant" på flyingeknoppar. Här använder man fler snoddar, resultatet blir helt okej men de sitter inte speciellt bra. Kan vara svåra att få riktigt runda och fina. Passar alla sorters halsar. 

 

↑ Hollänska knoppar - Stora, få, runda knoppar som man "fluffar upp" vilket ger intrycket av en muskulös hals med fint lyft. Passar till de hästar som har väldigt rak hals, även de med tendens till underhals då det ger fokus på överlinjen. 

 

↑ Sydda knoppar - Går att variera på många sätt. Man kan rulla, vika, fluffa eller spänna åt knopparna. Själva syningen gör att de blir stadiga och sitter länge trots ruskande på halsen. Passar alla sorters halsar beroende på utformning. 

 

Jag använder mig av en blandning utav Flyingeknoppar och hollänska knoppar. Det vill säga en snodd men mycket fluff som ger ett muskulöst intryck och ger en mycket trevlig överlinje. Desto färre knoppar desto större knoppar - vilket ger desto större "nacke". 
Hopphästar har i regel mindre och "ofluffiga" och dressyr större och fluffiga. 

 

Med rätt knoppar kan du göra att hästens exteriör och skavanker ser bättre ut för ögat. Har hästen rak hals så kan du göra så intrycket blir att den är biffig. Är halsen lång kan du få den se kort ut. Är hästen lågställd kan du få den se högre ut fram. Allt handlar om tips och trick. 

 

 

I del två kommer en film på tips och trick, manlängd, förklarningar och hur jag knoppar. 

 

 

/Linn

Om jag vore en häst

Igår satt jag och tänkte hur jag skulle vara om jag var häst - baserat på mitt riktiga jag. 

 

För det första skulle jag var bakskygg och oerhört lättskrämd. Hoppa till av en liten skugga och snegla bakåt för att kolla om någon förföljde mig. Fantasin kan lätt gå över till verklig tro. Jag skulle älska att arbeta när jag väl kom igång och framförallt älska att prova nya saker inom kategorin dressyr. 

Ute skulle jag behöva flera tjocka täcken för att inte frysa. Jag skulle även älska att bli tillfixad och se bra ut med välryckt man, glansig päls och vältrimmat hovskägg. Jag skulle vilja ha ordning och reda i stallet och en låg ljudnivå - inga dånande radioapparater på för hög volym.

Charmen skulle nog slå till rätt stort, lite buffel och gos så jag skulle få godis och pussar. Jag skulle vara positiv men när jag väl blir sur så skulle jag vara riktigt sur - men kunna muntras upp lätt med lite bus. 

Att tävla och träna skulle vara min favoritsyssla. Jag skulle ha en fightersida som skulle göra att jag alltid skulle kämpa på. 

 

 

Hmm... 

 

 

 

/Linn

Bloggtävling (ÄNDRING) Sista chansen!

OBS! Avslutas idag!

 

Här har ni tävlingen!

 

Priset är ett par sjukt snygga benlindor från Lamicell, i någon av färgerna på bilden. Följ instruktionerna på bilden för att vara med.

 

Möjligheten har kommit att lägga till fler priser, vilket vi självklart gör! Samma regler som förut, men fler priser att välja mellan! Ni som redan är med är fortfarande med, ni behöver inte göra mer.

 

1. Kopiera bilden och lägg ut på din blogg, med länk till detta inlägg.

 

2. Kommentera detta inlägg, med länk till ditt inlägg samt din mailadress så att vi kan kontakta dig.

 

3. Du är med!

 

Om du inte har blogg, lägg ut bilden på instagram eller facebook, kommentera i så fall användarnamn/länka facebooksida.

 

Tävlingen avslutas den 13/2.

 

Lycka till!

 

Priser:

 

Stalltäcke, strl 125-155

 

Fleecetäcke, strl 115-165

 

Dressyrschabrak strl ponny/full, finns även i turkos och grön.

 

Anatomiskt bett, strl 10.5-14.5 cm. Endast tredelat.

 

Dressyrschabrak strl ponny/full, finns även i svart och marinblå.

 

Fleecetäcke, strl 125-155

 

Dressyrschabrak, ponny/full, finns även i rosa

 

Anatomiskt bett, strl 10.5-14.5 cm, endast tvådelat.

 

Träns, strl shetland-full. Finns även i brunt.

 

Fleecelindor från Lamicell.

 

Ja, det är priserna ni har att välja på! Ett pris.

 

Alla saker kommer från Hööks.

 

 

/Dressyrteamet

Jag lever

Ja, jag lever. Men jag har så jäkla mycket att göra just nu. Jag slutar antingen sent, eller om jag slutar tidigt så gymmar jag. Sedan stallet ett par timmar, och kommer hem på kvällen. Då är jag bokstavligen helt slut, orkar ingenting.

 

Ziro vilade igår, och idag red vi ut. Han var het idag! Vi red tillsammans med Emma & Bibbi från stallet, vilket Ziro tyckte var jätteskoj! Han sprang på tvären, bockade och  galopperade på stället. Att skritta gick dock bra. Han taktade lite och gick väldigt fort, men han var lugn för att vara honom!

 

 

 

/Nathalie

Inspireras hos Sandgaard och Markne

Bästa träningen hittills!

Porterstek....?

New in

Minns ni att jag skrev att jag skulle till Degerfors Ridsport för ett par dagar sedan? Jag åkte dit också, och blev positivt överraskad!

 

Först blev jag besviken... Det var utplockat och det enda jag inte sett förut var ett senapsgult schabrak från Mias. Jag tog ändå ett marinblått från Lamicell, just för att mitt andra marinblåa börjar bli risigt. När jag stog i kassan och hade betalat så vände jag mig om för att titta bara. Vad såg jag? Jo, nya schabrak från HV Polo! Lite glansig yta, hur snygga som helst! Det var samma pris som på det jag precis köpt, så jag bytte bara ut dem.

 

Det är svårt att få in rätt färg, men det är ljust guldfärgat. Hur snyggt som helst, och småglittrar/blänker utomhus. Det är inte plastigt material, det är tyg som är sånt bara. Insidan är antisvett.

 

Från HV Polo alltså, och 549:- fick jag betala. Mycket värt då det ligger blickstilla under sadeln och är så jäkla snyggt! Tänkte matcha med vita lindor och vit tröja, till kantbandet som ni ser. Frågan är hur jag gör med ridbyxor... Bruna?

 

 

/Nathalie

Bra träning!

Porter gick jättefint idag på träningen. Han var "där" och Britt kunde samla honom så mycket att det blev "piruettarbete" i galoppen och slutor i galopp. Mycket har hänt på kort tid och det känns roligt. 

Framförallt tycker jag att han är så himla duktig för han har inte varit igång på ett par år men han gör allt utan att tveka. Just nu handlar det om att bygga upp styrka och bärighet och det är på god väg!

 

Britt har ridit honom de senaste lektionerna för att han verkligen ska lossa upp så mycket som möjligt, jag har fortfarande svårt för att verkligen ta i och rida efter alla tappade muskler under uppehållet. Imorgon är det däremot träning igen, även om det kanske blir en full timme - och då är tanken att jag ska sitta upp. 

 

Porter för lite mer än en månad sedan. 

 

 

/Linn

Ziro idag

Idag började vi med att skritta ut en runda med tre andra. Sen red vi på banan ett par minuter innan jag bestämde mig för att rida ut istället. Jag red på ett gärde där, det var superbra underlag där nu! Ziro var väldigt pigg och busig, men höll sig i skinnet hela tiden.

 

Ni får ett par bilder från stallet.

 

Ziro fick ha sina teddydamasker och fårskinnsboots.

 

Han var nöjd och glad!

 

Ziro redo att gå ut igen efter ridningen.

 

Ziro är mycket nöjd över att ha en hösilagebal i hagen!

 

Valle kikar in på ett hörn också!

 

 

/Nathalie

Bildminne!

Den här tävlingen åkte vi ca 17 mil, och det var riktigt dåligt väder. Vi red LA:1 på 67(?)% och LA:P1 på 62%. Det räckte till en 5e och en 4e plats. Det blev vlädigt fina bilder, så jag bjuder på dem :)

 

 

Ni ser, skitiga strumpor (Ziro alltså)... Blöta blev vi!

 

/Nathalie

Ett halvdant ridpass

Vi skulle rida ut och ta bilder, men mamma blev osäker så vi gick till ridhuset. Där stog det massa hinder framme, så vi hoppade litegrann, trots att han skulle vila idag. Han var superglad att få jobba med hinder och bommar, så jag fick känna på fina bakutserier haha!

 

Ibland hoppade han jättefint, ibland fick han bråttom och kastade sig över, och ibland tog det tvärstopp. Tror det kokade över lite på honom, men vi avslutade med ett jättefint språng.

 

Sedan red jag pyttelite (5 min max) på ridbanan. Det kändes helt okej. Han hade lite bråttom, men var duktig ändå. Jag lovade ju bilder, så här har ni ett par stycken. 99% av dem var felstegsbilder, men jag bjuder ändå!

 

 

Ser ni bogskavet? :( Täckena ska vara anti-skav, men det ser vi ju klart och tydligt att det inte funkar. Bogskydd får han skav av på manken... Har ni andra tips?

 

 

/Nathalie

Extreme horsemakeover

På den gamla "goa" tiden...

Mot stallet!

Nu åker jag snart mot stallet, men först blir det Degerfors Ridsport. Jag har inte varit inne där sedan de fick in nyheterna, så det blir spännande :D När jag kommer hem bjuder jag på bildbomb!

 

 

 

 

/Nathalie

ZIRO ÄR INTE TILL SALU

Det är någon som lagt ut en annons på Ziro, men NEJ NEJ NEJ, han är inte till salu och kommer aldrig bli det heller. Har anmält annonsen, så förhoppningsvis är den borta snart.

 

Dumma människa som lagt ut den :(

 

 

/Nathalie

Rolf-Göran till salu?

 

 

/Linn

Bogskydd

Fungerar verkligen bogskydd? Det är så lätt att hästarna får skav de här årstiderna och jag har länge funderat på att köpa ett men är osäker på dess verkan. Någon som har erfarenhet inom detta? 

 

 

 

/Linn

Men vad är grejen?

Nu är jag faktiskt arg. När man hittar inlägg som klart och tydligt är riktade till en, vad är då grejen? Ursäkta, men vad är det för jävla sätt att skriva? Just DU som har skrivit om mig, vad har du för problem? När man skriver inlägg riktade till andra, då bör man göra det diskret, eller varför inte strunta helt och hållet i det?

 

Det man gör när man skriver om andra på det här sättet, det är nätmobbing. Jag som brukar kunna ta skit bra, jag sätter ner foten och blir sur nu. Det är på en 12-årings nivå att skriva ut exakt vad man tycker, och man gör inte så helt enkelt.

 

Många, till exempel DU som vet vem du är, borde ta tag i ditt eget liv och ge fan i att pika mig. Sluta leka tuff och kalla folk för idioter och bete dig som att du inte bryr dig, när det är så genomskinligt hur dryg du egentligen är.

 

 

Denna fina är tillägnad dig :)

 

 

/Nathalie

Bästa bloggkompisen!

Vilken tur att jag har en så bra bloggkompis, som ger er bra inlägg när när jag verkligen inte hittar tiden.

 

Igår red vi iallafall i ridhuset. Ziro var helt underbart fin! Uppförsbacke som verkligen kändes, samling och nästan alla saker jag testade på fungerade klockrent.

 

Idag blev det ridhuset igen. I början var han lite tjaffsig och istället för att trampa runt i skrittpiruetterna så snurrade han bara. När jag petade lite med skänkeln för att få igång trampet, blev han riktigt sur och började backa. När Ziro börjar tjaffsa så sätter man honom på plats, annars kommer protesterna lite då och då.

 

Efter det var han jättefin under hela passet! Jag misstänker att han hade lite träningsvärk, men jag skulle tro att han fick jobba bort den.

 

Imorgon får han en mycket välförtjänt vilodag, bara skritta ut :)

 

Jag bjuder på en gaaammal serie på pappa & Valle.

 

 

/Nathalie

Favoriterna hos Hööks

Hööks vår/sommarkollektion har varit ute ett tag nu men jag har först kollat igenom den ordentligt idag. Jag hittade faktiskt en del saker även om jag tycker att utbudet var större när jag var lite mindre. Jag gillar att de vågar använda sig av färger även på dressyrschabraken. 

 

Ridbyxor med mudd nere på benslutet vilket är underbart skönt. Jag älskar den lilla detaljen på fickan på de blåa byxorna, men den syns nog inte när man rider. 

 

Schabraken som jag fastnade för är stilrena och eleganta. Jag gillar loggan på det svarta schabraket som utgör hela schabraket - det är pricken över i:et. Det gröna verkar jättefint i färgen och blir en färgklick i den annars rätt tråkiga vardagsutrustningen. 

 

Breda nosgrimmor och mycket vitfodring andas dressyr. Därför är det mina självklara val och jag tycker båda är väldigt eleganta. Mittentränset osm är mer hoppinriktat har jag sett på en hel del hästar och jag tycker att det, med ett svarovskipannband, blir väldigt elegant och stilrent. 

 

 

/Linn

 

Guldstjärna

Idag förtjänar Porter en guldstjärna!
Vanligtvis när han är på bushumör så finns det inget bättre än att göra en massa glädjeskutt och fara omkring men idag, trots stort bushumör så kom han jättefint till arbete och var helt med på noterna. Vi gjorde många enkla byten och det gjorde han jättefint! Jag hade honom även "där" i galoppen vilket jag har svårt för annars, och han sänkte sig så fint i traven i slutet. 

 

Bild från Skattegårds Stuteri (hans uppfödare och ägare). 

 

 

/Linn

Annorlunda hoppteknik

Även fast det här är en dressyrblogg så kunde jag inte annat än dela med mig av en jättesöt bild som jag hittade på facebook på Ben Mahers häst Vicomte som visar upp en annorlunda hoppteknik. Ben skriver att han gärna korsar benen när han hoppar vilket jag aldrig sett någon häst göra förut. 

 

Han verkar även gå med skydd som skyddar även framsidan av benen ifall han skulle slå i sig själv i språnget. 

 

 

 

/Linn

Jag saknar dig

Idag när jag stod och mockade så fick jag en bild på Cherry i huvudet och tårarna bara forsade ner. Och det gör de fortfarande. Det gör så ont utan henne. 

 

Jag saknar att se henne i hagen när man tittar ut, jag saknar hennes konstanta prat, jag saknar hennes goa och mjuka mule som var så underbar att pussa på, jag saknar att kura in näsan i hennes päls och känna hennes doft. 

 

Det gör så ont utan henne så det finns inte ord. Visst sätter jag ett lite halvfakeat leende på i de flesta lägen men innerst inne är det Cherry som är i mina tankar varje dag och smärtan utan henne förföljer mig alltid. Jag pratar med henne som om hon vore här varje dag och mamma och jag kommer alltid in på Cherry flera gånger per dag. 

Hon var, och ÄR, mitt allt. Inte bara en ponny som gav mig en jättefin tävlingskarriär utan hon blev min bästa vän. Oavsett vilket humör jag var på när jag gick ut i stallet så fick hon mig alltid att skratta och må bra. Allt dåligt i livet kändes plötsligt lättare i hennes närvaro. 

 

Allt jag önskar är att få ett samtal om att hon kommer hit igen. Att smärtan äntligen får ett slut och jag får vara lycklig igen med mitt allt vid min sida. Det är värt så mycket mer än att få tävla. 

 

 

Det gör så djävulskt ont. 

 

 

/Linn

Tyglar

Att rida med ett par tyglar som passar en är faktiskt jätteviktigt. Förr red jag med de som följde med när man köpte tränset vilket i de allra flesta fall är vävribb. Nu har jag mina lädertyglar med stroppar på som jag dyrkar. De är lätta, mjuka och smidiga. 

 

Personligen har jag bara provat vävribb, gummi och läder och fastnat för det sistnämnda. Däremot undrar jag om hur det är att rida med flätade? Har aldrig provat det och är alltid intressant att veta. 
Har ni några slags favorittyglar/material?

 

Och förresten - klipp av tygelflugorna är ni snälla. 

 

 

 

/Linn

 

 

Mäktigt!

Instagram och Twitter

Ni vet väl att ni kan hitta mig både på Instagram och Twitter?

 

linnforsstrom @ instagram

 

 

linnforsstrom @ twitter

 

Dela gärna med er av vad ni heter på båda ställerna, det är bara roligt att få veta mer om våra bloggläsare!

 

/Linn

 

 

 

 

En riktigt bra ryttare

Att kunna rida en häst bra och få fina resultat med den - det är egentligen ingen jättestor konst. Tillslut - även om det kan ta många år, så lär man sig rida den.

Istället tycker jag att en verkligt duktig ryttare är den som kan rida flera typer hästar bra. Kanske inte på en gång för det är alltid svårt att hoppa upp på en ny häst - men under en period få fina framgångar på tre, kanske fyra olika hästar med olika typ och krav på ridning. Då har man visat att man kan anpassa sig själv inför en individ och det är för mig en bra ryttare. 

 

 

 

Själv har jag inte kommit dit än att jag kan sätta mig på en ny häst och få den dansa. Speciellt inte nu när jag haft mer än ett halvårs uppehåll. Men efter ett par gånger blir det faktiskt ordning på sakerna och poletter faller på plats. 

Det allra svåraste men även det bästa är att ha tre hästar i stallet som är totalt olika att rida. Det bygger upp dig som ryttare och hjälper dig parera och anpassa dig till olika individer vilket skyndar på din egen utveckling. Det är så lätt att bli insnöad i en häst och få den dansa, medans när man sätter sig på en annan häst så blir allt pannkaka. Själv är jag i den fasen nu, jag har precis börjat rida Porter som är totalt olik Cherry. Men snart kan jag rida två olika typer av hästar... men jag har som mål att prova på och utveckla mina kunskaper inom många olika typer av hästar. Först då är jag en sann bra ryttare. 

 

 

/Linn

Drama in the stall

Hej! Idag gick vi till ridhuset, och det var väl inte helt problemfritt.

 

Det började bra, han promenerade väldigt fort men det var väl inget konstigt. Men när vi kommer till ridhuset, då ni! Vi gick in, och så smäller det till i stallet och någon skriker något. Ziro blev livrädd, och jag som höll i tygeländen när jag hängde upp min reflexväst hade inte en chans att hålla i honom. Han drog iväg i ridhuset, när det var 3 andra hästar därinne. Panik! Han hade det lajbans! Han bockade och busade, dock inte uppskattat av oss andra. Efter ett par varv så kom han in till mig, tur!

 

Själva ridpasset gick ganska bra ändå. Han var spänd ibland, och höjde nacken ett par centimeter och släppte ryggen. Men oftast var han väldigt rund och fin och jobbade bra. Det blev väldigt mycket galopp. Samlasamlasamla - liten ökning. Vi fick till en väldigt fin samling, den är jag kanonnöjd med! :D

 

 

 

/Nathalie

En förebild

En förebild är för mig viktigt att ha. Det blir en inspirationskälla och ett driv framåt, man har någon som man ser upp till i hästhantering och/eller ridning och man siktar själv att komma dit. 

Själv ser jag upp till Kyra Kyrklund med hennes kloka tankar och träningssätt. Jag ser upp till alla som har kämpat sig fram till toppen - Rolf-Göran Bengtsson bland annat. Patrik Kittel och hans positivitet och ödmjukhet. Tinnes mjuka ridning.... 

Det är det här jag skulle komma till, ingen är den andra lik. Kollar man i toppen har alla ryttare olika system. Det får man inte om man fastnar i en enda inspirationskälla. Jag har flera med olika egenskaper som bildar en helhet och ett system som faller mig i smaken. 

 

 

Jag tycker också att det är viktigt att inte följa strömmen. Hitta de inspirationskällor/förebilder som passar dig och de egenskaper du själv vill ha som ryttare. Alla är vi olika, därför krävs olika inspiration. 

 

/Linn

Porter raggar

Det är först nu som man märker ibland att Porter är hingst. Sessan är nämligen brunstig så han tar alla tillfällen till akt för att uppvakta henne. Häromdagen skrek hon efter honom så han började flasha upp sig med snoppen hängande lös piskandes mot frambenen. Det åkte förbi en bil som gav ifrån sig en mycket rolig min, stackarn. 

Men trots att hon äggar och äcklar sig så fort de är 20m nära varandra så rör han inte en min, ibland pratar han och visar upp sig lite i hagen men det är aldrig så att han blir övertänd och det stiger honom till huvudet vilket är jätteskönt. 

 

Något utan det bästa och skönaste med Porter är att han är så väluppfostrad och så oerhört trevlig i temperamentet så han är inte hingstig alls. Han stannar lydigt på sin plats och behåller alltid fokus på mig vid all hantering och ridning, han sover i stallet tillsammans med Wilma och Sessan och är allmänt okomplicerad. Tänk om alla kunde vara så, men det handlar nog om hur de uppfostras som unga och temperamentet. 

 

Jag skulle vilja använda Porter till Wilma. Jag tror de skulle komplettera varandra bra. Hennes lite vassa fasoner till hans änglalika temperament blir en lagom stuvning. Dessutom har han en riktigt vass trav när han släpper till vilket Wilma inte har. Typerna deras tillsammans skulle nog skapa en riktigt trevlig sportmodell dessutom. 

 

 

/Linn

Att kunna stänga ute allt snack

Ingen av oss alla som håller på med ridning, kan förneka att det är en sport med mycket skitsnack. Hon snackar om honom, de snackar om dem, de snackar om henne och henne. Inte konstigt, för ridsporten är även en sport med mycket avundsjuka.

 

Varför?

 

Jo, jag har insett en sak. Alla älskar sporten så myckey, att det blir för mycket. Man vänder taggarna utåt och den utsatte blir den som inte delar ens åsikter. Den personen blir den som det snackas om, sprids rykten som kanske inte ens stämmer.

 

När jag red på LC-nivå var det väldigt lugnt och trevligt bland människor och kommentarer. När vi klättrade i klasserna med bra reslutat kom det. "Ni kommer inte längre än så". "Ni kommer inte bli någonting, skaffa en ny ponny". Blablabla läste jag. För om jag tror på oss som ekipage, varför ska jag då ta åt mig av vad någon annan säger? Speciellt en kommentar på bloggen, som kan komma från Greta 12 år gammal och rider på ridskola, vet inte hur man rider hästen i form eller vad inner eller ytter är.

 

Sålänge vi såg ut såhär var den inga otrevliga kommentarer.

 

När vi fick vara med på fler och fler prisutdelningar blev folk arga och slängde ur sig otrevliga saker.

 

Det gäller att bara låta kommentarerna rinna av en, och istället titta på sina fina rosetter och protokoll. De är en bekräftelse på ens arbete.

 

Ha i åtanke att 99,9% av alla elaka kommentarer bottnar i ren avundsjuka. DU har rätt att skriva hur bra din ponny är, hur bra ett ridpass gick, dina mål osv. Det är inte att skryta, det är att ha något som kallas för självförtroende. Om andra inte tål att läsa det, så är det deras problem och inte ditt. Oavsett om du rider LC på 55% eller FEI på 72% så är det din rättighet att skriva om.

 

Ta aldrig åt dig av vad folk kan kasta ur sig över nätet, just DU är bättre än så.

 

 

/Nathalie

Jag hann! :D :D :D

Åh jäklar vad jag är glad! Jag hann anmäla mig och Ziro till våran första nationella, innan platserna var tagna! Jag anmälde mig 18.00.13, alltså tretton sekunder efter sex. Jag var nummer två att anmäla mig, och efter mig var det 9 stycken till på mindre än 45 sekunder.

 

Inom ett par minuter är det fullt, så jag är glad att jag hann!

 

Nu jäklar ska vi visa vad vi utvecklats! Imorgon kan ni förhoppningsvis få film, så får ni se vilka monstersteg han har i traven nu. Rysningar när jag tänker på det! Galet egentligen att det kan utvecklas sådär...

 

 

Nu ska vi visa alla som någonsin tvivlat på oss, vi kan!

 

 

/Nathalie

Eskekärrs Power Fox

Svar på kommentar

Hej, jag har ridit i ca 8år.Är dressyrinriktad. Men mina föräldrar låter mig inte rida utan väst. Det känns pinsamt att komma på tävling med väst när man är så pass "kunnig".. Jag har världens snällaste ponny. Har ni något förslag på att övertala dem?;)

 

Svar: Hej! Låter som ett jobbigt problem! Det är svårt ibland när föräldrarna ställt in sig på något. Även om man klart och tydligt bevisar något blir det ändå nej, av ren princip (mamma & pappa, läs).

 

Jag tycker att du ska prata med dina föräldrar, och tydligt förklara varför de bör släppa på väst-kravet. Det är nog det enda du kan göra. Jag själv hade protesterat genom att helt enkelt skita i västen, men är du inte som mig är det inte att rekomendera ;)

 

Visste ni att västen kan göra mer skada än nytta? Om hästen skulle bocka eller flyga iväg, så är chansen större att sitta kvar utan väst. Man blir mer flexibel då. Och skulle man trilla av med väst, så kan trycket hamna i nacken som är oskyddad. Det hände mig när jag hoppade Ziro. Jag flög iväg och landade på sidan - hade väst på mig - allt tryck upp i nacken - hade SVÅRA nacksmärtor i över 6 månader efteråt.

 

När jag hoppar (iallafall förr) har jag väst. Det känns säkrare.

 

 

/Nathalie

Lagtävlan för ponnyallsvenskan

Programmet Lagtävlan för ponnyallsvenskan är nytt för i år. Det känns kul! Förut var programmet väldigt enkelt och lite tråkigt, men nu har de lagt till samling och lite klurigare vägar. Det är de programmen jag tycker är roligast, där man får tänka lite extra och rida roliga vägar!

 

 

 

/Nathalie

Ta vara på ponnytiden

Ponnytiden har man till och med det år man fyller arton, och den tiden går förbi rysligt fort. Det känns inte alls längesen jag var 13 år och red LC med Knut. Nu är jag snart 17 och rider LA/FEI på Ziro. Tiden går FORT, och det gäller att ta vara på den.

 

Alldeles för många går över till storhäst så himla fort. Det blir stressigt och inte bra. Det är en väldig skillnad mellan att rida ponny och storhäst, så varför så bråttom att sälja ponnyn och köpa första bästa storhäst? Jag har sett det i verkligheten, och det blir sällan bra.

 

Om man har fysisk möjlighet (inte för tung/lång för sin ponny) så tycker jag absolut att man ska rida hela tiden ut. Sverige förlorar många duktiga ryttare som skulle kunna visa ponnyerna bra, men man förlorar även själv på det. Ponnytävlingar är så jäkla härliga! Storhästtävlingar känns så tråkiga och tantiga.

 

 

Storhäst kan man rida hela livet, men ponnytiden har ett utgångsdatum som man aldrig får tillbaka.

 

 

/Nathalie

Att ta beslutet om de evigt gröna ängarna

När man köper häst är man alltid införstådd med ansvaret angående skötseln. Att man varje dag måste mocka, fodra och ta hand om hästen. Men jag måste säga att man alltid glömmer bort det allra, allra tuffaste när man har häst... att man någon gång måste ta ett bestlut om att ta avliva de. 

Det är alltid lika svårt att behöva ta ett sånt beslut, hur rätt man än vet att det är (med rätt menar jag om hästen lider eller är så skadad att den inte får leva sitt liv som den förtjänar). 

 

Själv har jag aldrig varit med när det har hänt. Det är jag inte tillräckligt stark för. Inte heller är jag stark nog för att säga hejdå en sista gång och sedan vända de ryggen... men det är något jag måste klara av. 

Vi har aldrig behövt avliva någon på grund av en skada eller liknande utan av åldersskäl. Våra hästar blir alltid gamla, King-Kong togs bort när han var 31 eller 32 år. Mirache var 28 år, Santana var 27 år. Innan det fick vi också ta bort Venus som blev 32 år (tror jag kommer ihåg rätt) och Canadia 29 år (tror jag kommer ihåg rätt) - men då var jag för liten för att förstå. 

 

 

Jag kommer aldrig glömma senaste gången som var med världens underbaraste ponny, Santana VII RNF 1428. Jag tjatade varje dag på stackars mamma om att hon skulle skjuta upp datumet, att hon skulle få uppleva en sommar till (detta var på vintern). Men dagen kom och allt man hade i tankarna var "sista gången". Sista gången jag borsta henne, sista gången jag fick en puss av henne som hon gav en när hon var nöjd och tacksam, sista gången jag satt på hennes rygg. Men det allra, allra svåraste var när tidpunkten kom så pass att det var dags att säga att jag älskar henne en sista gång, krama om henne, vända henne ryggen och bara springa in. Det finns inga svårare steg i världen. Min älskade ponny som gett mig så mycket minnen och som lämnat kvar två underbara barn hos oss som är sin mamma upp i dagen. Min älskade Santana VII RNF 1428. 

 

Det finns en baksida med att ha hästar. Att behöva skiljas från de. 
Det krävs så otroligt mycket av en för att ens kunna ta beslutet, att ens kunna tänka i de banorna att "nu är det dags". Det är inte bara att skaffa häst, det är att ta ansvar för någon levande varelses liv. 

Vila i frid våra älskade hästar som lämnat oss. Vi glömmer er aldrig. 

 

 

/Linn

Mina tankar om "NH"

Jag tror inte det är någon som missat uttrycket Natural Horsemanship (NH)? Personligen är jag inte ett dugg insatt i det hela men när man frågar vad det är så förklaras det kort sagt som ett träningssätt för att få hästen att lyssa på dig och vara lydig/"följa dig vart du än går". I detta träningssätt ingår allt från att man ska ha ett sånt samspel att hästen kan gå över en pressänning om man ber den, följa efter en vart man än går även om den är lös och liknande. 

 

Men..... är inte det vanlig hästhantering/hästvett? Jag vet inte vad ni prioriterar vid den dagliga hanteringen av hästen men med alla våra unghästar och hästar överlag så lär vi de på en gång att stannar jag så stannar den, går jag så går den. De ska vara lyhörda och vänta på mig vilket de blir av konsekvent hantering och upprepning. Det handlar om lydnad/disiplin och förtroende. För oss med alla våra hästar vi haft genom tiderna har det räckt med allmänt hästvett för att få en lydig häst med fullt förtroende för en. Med hästvett menar jag; gör hästen rätt - beröm, gör hästen fel - säg åt den. Prio nummer ett. Utöver detta har vi även roligt med våra hästar vilket kommer naturligt bara man umgås med de vid den dagliga hanteringen - rykt, ridning, visitering och liknande. Vi miljötränar de genom att åka till nya ställen där vi rider de eller bara hanterar de på träning, premiering och liknande. De följer där sin ledare (oss) genom de läskigaste ställena för att de har ett förtroende för oss. 
Vi har aldrig behövt några speciella träningsätt utan vardaglig hantering som är konsekvent sen faller sig ledarrollen naturligt. Tar man den från början så finns den där (om man fortsätter med den konsekventa hanteringen)- och tar man den inte från början så får man ärligt talat skylla sig själv, då är man nog inte heller färdig för en individ med egen vilja. Ett exempel på detta är inget mindre än Ponnyakutens deltagare. 

 

 

En del hästar som har extra svårt för sig kan det säkert vara jättebra träning för så de får stimulera sin hjärna lite extra. Men att det ska vara något jättespeciellt med det tycker jag inte, för mig är det bara sunt hästvett - att ha en ledarroll. Vilket för mig är en självklarhet att ha. Annars är det farligt att ha häst. 

Ni såg filmen jag la ut på Porter igår. Han följer mig som en liten hund och allt jag gjort är att ta min plats som ledare genom konsekvent hantering redan från början. När han kom visade jag vad jag ville ha av honom - berömde när han gjorde som jag sa och sa åt honom när han gjorde fel. Det tog inte mer än tre minuter sedan var han med på noterna till 100% trots att jag var helt ny för honom, ett helt nytt ställe. Allt för att jag la upp det klart och tydligt redan från början. Och det behöver inte betyda att man är dum, man kan göra det på ett snällt sätt. Det gör jag. Han följde mig och gjorde precis vad jag bad honom att göra. Oftast (observera att det står OFTAST) är det inte svårare än så. 

 

 

Det känns som om man försöker förstora upp saker och göra en stor del av saker som annars är så naturliga för en hästmänniska med förnuft och kunskap. 

 

Kanske har jag missuppfattat hela grejen, men det här är mina tankar om saken. Jag respekterar och accepterar er som tycker annorlunda, absolut men det här är min syn på det hela. 
"Jag tränar NH" - "Jaha du tränar vanligt hästvett?" är min tanke då. 

 

 

/Linn

Detalj

Hittade för ett par dagar sen ett skärp som jag hade när jag var liten. Glittrigt och i rätt storlek - bättre kan det inte bli!

Det blir en väldigt fin detalj i en stilren outfit, lite pricken över i:et. 

Ska försöka ta bättre bilder på det någon dag, tog en snabbild med mobilen. 

 

 

/Linn

 

 

 

 

Mycket har hänt!

Idag har jag hunnit mycket. Jag har bakat bullar inför dressyrmötet som var i eftermiddags med klubben, jag har ridit Porter, fixat stallet och jag har hjälpt mamma att laga mat. Det låter inte som speciellt mycket men det tar en himla tid att baka bullar faktiskt. 

 

Porter reds på gärdet idag för att mjukas till dressyrträningen imorgon. Då gärdet är väldigt isigt på ena delen och väldigt hård snö på andra så blev det bara ett skrittpass men med mycket böja och ställa. Faktum är att jag idag vågade rida i mer än någonsin förr och fick till fina slutor i båda hållen vilket jag inte fått förut, han har bara gett sig iväg och blivit stark. 
Bara jag får träna upp mina benmuskler som jag tappat under det här halvåret så tror jag det går att få ett sjujäkla tryck i honom vilket jag redan fått känna på vissa stunder. Schvung och uppförsbacke med mycket tryck... finns ingen härligare känsla. 

 

Porter och jag idag - vi gillar brunt och blått!

 

 

/Linn

 

Åh, finner inga ord

Ziro idag - rysningar! Fy fasen vilken ponny jag har, det är GALET! Jag borde unna fler att rida honom, så att andra kan få känna känslan av ren vilja och power.

 

Vi gick till ridhuset, och när vi kom dit skrittade jag ett par varv. Värmde sedan upp honom som vanligt, lång och låg och checkade så allt var mjukt och fint. Det var det!

 

När vi red samlad och i tävlingsform, så var han så jäkla fin! Jag vet inte ens hur jag ska beskriva det, helt fantastisk! Hans gångarter förut var bra, nu är det helt sjuka. Det må låta konstigt, men ett ridpass bara klickade det, och nu rör han sig som en gud! Schwunget bara finns där, jag behöver knappt göra något.

 

Han är så himla glad och arbetsvillig! Han ger mig en sån glädje, min fina Ziro <3

 

Min fina ponny, en riktig framtida stjärna!

 

 

/Nathalie

Det där med beröm

Jag funderade på igår, hur sällan en del egentligen berömmer sina hästar. Väldigt många berömmer bara vid extremt bra utförda moment, men inte vid de "små" tillfällena. Jag är en av de som tycker att ju mer beröm, desto bättre. Vid en bra skänkelvikning, ett kvickt svar, en bra ryggning eller fattning, så öser jag beröm över Ziro. Det gör hela passet så mycket roligare för en själv och för hästen. Är man positiv och glad är hästen också det ofta.

 

Om vi råkar göra en rörelse på fel eller ett dåligt sätt, så gör jag ingenting. Jag sitter, gör om - gör rätt. Då kommer beröm. Man berömmer det som är bra, hur stort eller litet det än är. Vid inlärning av något är beröm en stor del av träningen. Hästen gör något = beröm = hästen förstår vad det är den ska göra.

 

En bra exempelbild. Ziro "bara" galopperar i en lägre och längre form i bra tempo. Inget speciellt, men han var avslappnad och lyssnade bra = beröm.

 

Beröm är något hästen förtjänar VARJE gång den gör något rätt. Travar/galopperar man på en volt och det känns bra, varför inte berömma?

 

 

/Nathalie

Svar på frågestund - del 2

Det går fortfarande bra att skicka in fler!

 

Vad brukar du använda för skydd när du rider? I typ dressyr, uteritt m.m.

I dressyr rider jag oftast med lindor alternativt Events luddskydd. Vid hoppning och uteritter är det oftast senskydd eller terrängskydd fram och damasker bak. Förövrigt är det alltid boots på - speciellt nu under broddtid!

 

 

Är han snäll? Testar han dig någon gång?

Han är gudasnäll och jag menar det verkligen. Jag vet många som kan intyga det. Han har ett fantastisk temperament och är okomplicerad. Han har aldrig testat mig utan är alltid med på noterna! Det är så skönt med honom, man märker knappt att han är hingst. Man får kalla kårar när man ser en del bångstyriga hingstar där ute... 

 

Åhh jag jag har själv funderat på ett sådant träns! Vet du om du är stora/små i storlekarna? Du får gärna återkomma med vad du tycker om det :D
(Om Porters nya träns från Hööks med vitt foder). Hittils är jag jättenöjd, det är normalt i storleken och väldigt mjukt. Nu är det väl inte någon direkt kvalité på det men för att endast användas på tävlingar duger det fin fint! Rekommenderar dig till att köpa det!

 

Kan du ta kort på ditt stall och hagar? Har du fina ridvägar?

 

Det kan fixas. Kan nog dra ihop en film till och med om ni vill. 
Vi har väldigt fina ridvägar. För att komma till skogsslingorna som finns i mängder i olika terräng och utförande så är det ett par minuter (beroende på vilket håll man rider åt) grusväg vilket är en fin framskrittning! På våren har vi en väg i skogen som går precis brevid en bäck och på båda sidor så växer det vitsippor i massiva mängder... så vackert. 

 

 

/Linn

Första gången i ridhuset

Idag gick vi till ridhuset med hästarna. Vi skulle ju ha gjort det igår, men det blev så mörkt och sent så vi sa att vi tar det imorgon (alltså idag). De var lite spända när vi gick, och Ziro tyckte att vi skulle powerwalka!

 

Ziro var PIIIIIGGGGG idag! Men han var jättefin och mjuk. Ofta ett jämnt, mjukt stöd till handen, men ibland lite tom. Han visade en galet fin trav idag! Elektrisk, elastisk och stora kliv. Galoppen däremot var väl inget att hurra över haha... Det var mest rallyponny och jag som satt och proade, och jag som tänkte mig en fin samlad galopp...

 

Imorgon tar vi oss till ridhuset igen, och då har jag planer på att jobba mycket galopp. Ett riktigt hårt pass ska det bli :D

 

 

 

/Nathalie

Porträtt

Idag blev det en uteritt på grusvägen med mycket ställa och böja. Från att ha varit jättebusig och ivrig i början av turen så var han helt med på noterna i slutet med öronen framåt. Han är alltid så glad!

 

Finingen!

/Linn

Jag blir förföljd...

Mitt nya stall

Ja, vad finns det att skriva om stallet? Jag kan säga att jag trivs JÄTTEBRA! Jag har stått i tre stall innan, men detta stall är det första som jag verkligen känner mig bekväm i.

 

Ziro och Valle går i hage tillsammans, med en hösilagebal! Det är grejer det ;) Deras hage är bra storlek, varken för stor eller liten. Den ligger dessutom i lite lutning = inte så mycket vatten och lera på vår/höst.

 

Stallet har bra ventlation och alltså bra och frisk luft. Hästarna står på SPÅN och inte TORV, vilket jag gillar väldigt mycket! Torv är så dammigt och mörkt. I valåsen låg det massa torvdamm på vattnet i hinken i boxen, men med spån blir det ingenting.

 

Och människorna i stallet - så trevliga och glada, frågar frågor och är pratglada. Det är mycket roligare än folk är knäpptysta och går omkring så. *Pinsam tystnad*

 

Ziro verkar trivas bra han också. Han var jätteglad igår när jag borstade honom. Han skulle kolla alla borstar, ville följa med mig när jag gick iväg, pussades och hade öronen spetsade hela tiden. Han är lugn att leda in/ut, står lugnt i boxen och kikar trots att några andra hästar bankar litegrann.

 

Ziro står bredvid en stor a-ponny eller en liten b-ponny, som är väldigt lugn och trevlig. På andra sidan är det en vägg bara, så han har det lugnt och skönt i boxen. Dessutom har han hösilage i boxen direkt han kommer in. Dock kan jag inte ge fri tillgång i boxen eftersom han har det ute, är så rädd för fång trots att hösilaget är klent och han inte äter så mycket. Men han får runt 4 kilo, plus en skiva hö. Höet blir kvar, så det kan han plocka med om han vill.

 

Han får allt hösilage/hö i finmaskigt hönät, så hans 4 kilo tar åtminstånde 5-6 timmar att käka upp. Sen sover han säkert litegrann därimellan.

 

Jag är inte så sugen på att skriva exakt vart stallet ligger eller visa en massa bilder. Men det är inte mer annorlunda än något annat stall.

 

Idag ska biffen få gå till ridhuset!

 

 

/Nathalie

Anmäld!

Nu har jag anmält mig till årets första tävling :D Jag har sån himla tävlingsabstinens, så det ska bli kul! Vi får se hur det går, om han är som förra året eller om han är lite mer mogen och lugn i år. Man vill ju inte rida LA på 50% i år igen liksom ;)

 

Jag tänkte anmäla mig till LB:1 och LA:1 för att starta lugnt, men LA:1 och LA:P1 blev det. LA:P1 är ändå en klass vi har rutin i, och den är inte alls svår för oss längre. LB har vi inte ridit sedan i mars förra året tror jag det var, så det är kanske svårare? Man blir bra på vad man tränar på!

 

Aaah, spricker av längtan :D Tävlingen blir på hemmaklubben Kumla Ridklubb också!

 

Någon mer som ska dit? :)

 

 

/Nathalie

Att bli insnöad på en gren för tidigt

Standarden för hoppekipage, åtminstone på en lägre nivå är att "dressyr är tråkigt". Nu förväntar ni er ett inlägg om hur roligt dressyr är - men nej, istället ville jag framföra vikten av att vara ponnyryttare en tid. Vad menar jag med det? Jo:

 

Att lyckas prestera på topp i två grenar på samma gång är inte många som lyckas med. Gör man det så är det sällan på en hög nivå. Detta har gjort att man fokuser på den gren man tycker är roligast och ofta den gren som det går bäst i. Men om man tar ut denna fokuseringen för snabbt till tillexempel hoppning så är det oerhört lätt att man blir fast i bara hoppningen vilket sedan leder till uttrycket "dressyr är tråkigt" - för man fick aldrig lära sig något annat, att dressyr är roligt och framförallt viktigt. Istället blev man så fokuserad på hoppningen så man inte vet att något annat existerar. 

Nu för tiden är det sällan man stöter på riktiga "ponnyryttare". Som tar med sina hästar respektive ponnyer ut både på skogsslingor med lite kvistar som man hoppar över, som tränar lite i hoppning och lite i dressyr. Så som man gjorde när man var liten, man hade kul med sina ponnyer - provade nya saker. Den stora variationen i arbetet tappas bort om man fokuserar för snabbt. Det blir så av naturen. 

 

 

Jag tror att vi som i våra unga år gjorde lite av varje har en mycket stadigare grund att stå på. Vi har provat på det mesta, vi har tränat både hoppning, dressyr och lite terräng. Men de som istället direkt går in på en gren får aldrig lära sig något inom de andra. Och det kommer till slut, vare sig man vill det eller ej, rubba ens karriär. Tillslut kommer man inte längre. Och kommer man längre så blir tillslut hästarna förstörda för de inte får allsidig träning och en ryttare som vågar variera sig. 

 

Det är så lätt att bli insnöad. Och att bli det för fort. Tänk på det. 

 

/Linn

Bloggar du läser ofta! :)

Jag läste väldigt många bloggar förut, men har rensat ur en del nu.

 

*www.dressyrteamet.blogg.se, ifall Linn har skrivit något.

 

*www.jonnatallberg.blogg.se, bästa vän!

 

*www.dressyrsnack.se, välridna hästar och bra blogg med mycket tips!

 

*www.linnolsson.se, blogg full av pepp och inspiration.

 

Det är dessa bloggar jag läser nu för tiden. De som jag har intresse och nytta av att läsa helt enkelt :)

 

 

 

/Nathalie

Svar på frågestund - del 1

Här kommer en del utav frågorna - ni kan fortfarande skicka in flera!

 

Vad använder du för lindor och med/utan padd?

Min personliga favorit är fleecelindor. Till det har jag ribbande paddar som jag upplevt formar sig bäst efter benen och då gör det både bekvämt för hästen och snyggt. 

 

Vad har du för sadel?

Dressyrsadeln är en Frank Baines Elegance (nyare modellen) som vi köpte ny utprovad till Cherry - vi hade turen att den passade även på Porter. Hoppsadeln är en Prestige Golden Star. 

 

Vad är ditt favvomärke?

Jag har inget favoritmärke, jag köper det jag tycker är snyggt. Däremot tycker jag att HV Polo lyckas väldigt bra med sina kollektioner så det är ett av de jag faller för i alla fall. 

 

 

Vad använder du för kamera?

En Nikon D60 med Sigma 70-300mm objektiv. Den ska dock in på lagning/rengörning nu då den börjar ge upp efter många år bland hästmiljö...

 

När blir det stor häst? Och blir det köp eller låna?

Jag rider mitt sista ponnyår i år då jag faller för ålderssträcket. Därför blir det aktuellt under sommaren att sätta igång att leta. Då vi inte har möjlighet att köpa en häst så blir det att låna. 

 

Vad vill du jobba med?

Jag vill jobba med hästar med fokus på utbildning utav de då jag tycker det är oerhört roligt. Om det blir utomlands, här i Sverige, hos någon känd eller i ett eget företag vet jag inte än. Det tar vi då, men jag vet att jag någon gång i framtiden ska ha ett eget företag där jag utbildar hästar med fokus på dressyr. Det vore en dröm och den satsar jag mot. 

 

Söt min när man bländas av solen... 

 

Hur länge ska du tävla?

Så länge jag kan. Det är oerhört roligt och givande och är en stor del av mitt liv. Jag vill inte byta bort den biten - förutom mot Cherry. I det fallet skulle jag utan att tveka byta ut tävlandet bara jag får vara med henne igen... men annars så länge kroppen klarar och det finns möjlighet till det. 

 

Vad gör du när du inte är på hästryggen?

Jag är hemma och/eller umgås med min pojkvän. Det är inte på tal om några fester och inte alls mycket kompishäng (bara med Karro som står uppstallad hos oss och med min klasskompis Felicia), det är inte min grej. Jag gillar att vara hemma, titta på en film och bara vara. 

 

 

/Linn

Så lärde jag Ziro spansk skritt

Ziro är bra på spansk skritt nu, det som behövs är att han får med bakbenen lite, annars är det bra! Hur lärde jag honom det då, och vad är det egentligen?

 

Detta är spansk skritt. Vi gör det dock från marken!

 

Man gör så här:

 

Jag hade godis med mig, som belöning. Skivade morötter slank ner fint!

 

Man börjar med att ta ett spö, och bara peta litegrann på hästens ena framben. Lägg även till ett kommando, jag använder mig av "lyft". DIREKT den bara rör lite på det (framåt eller lyfter, eller åt sidan, ej bakåt) så får den beröm och godis. Efter ett par gånger - beroende på hur lättlärd hästen är - så fattar den att den ska röra på benet när spöt nuddar det.

 

När den har fattat det så kan det räcka med att peka på hästens ben och säga sitt kommando. Om hästen bara rör benet lite, så får den beröm.

 

Man fortsätter såhär, och till slut kommer hästen att vilja engagera sig mer, och viftar då lite extra på benen. Iallafall Ziro, och även Knut gjorde det när vi tränade på det. Nu kan jag bara gå framför Ziro, och peka på ett ben, sen gör han resten själv tills han får en belöning.

 

Vi tränar även mycket annat! Targeting, när han ska dutta mulen mot ett vanligt litet foderlock. Jag kan kasta iväg den 30 meter och han springer dit och duttar.

 

Vi tränar även något jag kallar för "sträck". Han ska stå blickstilla med alla ben, men halsen ska han sträcka heeeelt rakt ut och sträcka den mot mig.

 

Mer då? Skänkelvikningar från marken! Jag tar spöt och duttar försiktigt på hans lår, så flyttar han sig ifrån mig och framåt i skänkelvikning.

 

Han kan även stanna och stå stilla medan jag går ifrån honom, och sen när jag ropar så kommer han springande.

 

Det är så kul med trickträning!

 

Vi brukar även löslongera ibland. Han kan kommandon som trava, galopp, sakta av, öka och inkallning.

 

Han är jätterolig att jobba med, så himla lättlärd!

 

När vi blev intervjuade av tidningen för ett tag sedan fick vi visa lite "hovviftande". Fint väder för fotografering va? ;)

 

 

Tricktränar ni något med era hästar?

 

 

/Nathalie

Träning

Svar på fråga

Hur lång är du och hur stor är ziro?

 

Svar: Jag är lite drygt 170 cm, och Ziro är 148 cm. Jag var inne i en period när jag precis fyllt 16 när mina ben växte som jag vet inte vad. Jag fick göra nya hål imellan hål på stiglädrena, så jag har liksom nummer 5,5 osv på mina läder haha! Jag var rädd att jag skulle bli alldeles för lång för honom så att jag inte skulle kunna rida honom i balans, men nu har jag stannat upp och det tror jag att jag gör också. Hoppas? 170 cm räcker gott och väl!

 

På de här bilderna ser ni klart och tydligt att mina ben hänger rätt långt nedanför hans mage. Men vet ni vad? Vi funkar kanon tillsammans ändå!

 

 

/Nathalie

Ni väljer rubrik

Kommentera en rubrik, så skriver jag ett inlägg om det! Kan vara hur knasigt som helst, men jag ska komma på något att skriva till rubriken :)

 

 

 

/Nathalie