I mars gör Ziro och jag våra första nationella starter. Det känns jättekul, men samtidigt skrämmande.

 

Det som känns bäst är att det är jag som har tagit oss dit vi är idag. Jag hade ett bra råmaterial att jobba med, samt bra tränare som coachat och stöttat. Men det mesta av jobbet har jag gjort, och det känns så jäkla bra!

 

Det ska även bli kul att få rida för tre olika domare! Alltid kul att få mycket kritik och feedback, och få flera rutinerade ögon på sig. Dessutom, att tävla de högsta klasserna i Sverige (förutom kür, men vi jobbar med den!). Det känns mäktigt även om vi inte kommer att fajtas om topplaceringarna än. Det krävs mer styrka och bärighet.

 

Det som känns skrämmade är om jag gör bort mig. Nervöst slarv, rida oschysst mot Ziro eller få prestationsångest. Men det här året ska vara ett provår. Få rutin, och under vårat sista år ska vi satsa mer.

 

Jag är iallafall galet taggad, och jag hoppas att Ziro håller sina nerver i schack (och jag mina), så vet jag att de där SM-kvalen är helt möjliga!