Har ni någon gång hört uttrycket "Lagom är bäst"? Trodde väl det. 

Jag tycker däremot att det inte stämmer - åtminstone inte i ridsporten. 

Om man nu alltid sitter och tänker att lagom är bäst, då sitter man dag ut och dag in med "lagom" takt, "lagom" tempo, "lagom" form, "lagom" lösgjordhet, "lagom" rörlighet.... på det sättet blir det att man springer och trampar i samma sirap varje dag - det händer inget. 

 

Allt handlar om konsekvent variation istället. Variera tempot, variera takten, variera formen, variera rörligheten. Ta tillbaka, rid fram. Överböj, ställ lite. Begär samling, begär ökning. Begär schwung, begär kvickhet i steget. 

Variera, tänj på gränserna. För att kunna komma ett steg längre måste du tänja på gränsen. Du kan inte sitta i din säkra "lagomhet" utan man måste våga öppna dörren och knacka på till nästa nivå. 

 

Cherry och jag ovan, jag började kräva lite mer uppförsbacke och samling. Hon är inte helt eftergiven utan är lite spänd i överlinjen - men tack vare det jobbet lossade hon och kunde efter bara några dagar galoppera i bättre samling och mer i uppförsbacke, just för att vi tändje på gränsen och utvecklade galoppen lite till. 

 

Man ska aldrig vara nöjd för länge. Utan hela tiden sikta efter förbättring. För att förbättras måste man tänja på gränserna. 
Lycka till. 

 

 

/Linn