Nybadad

På förmiddagen var det dags för årets första bad!
Porter fick bli offret och jag måste säga att han verkade tycka att det var skönt. När han hade torkat fick han sig en ordentlig borstning och fick sedan gå ut i hagen igen. Jag har inte vågat gå ut sen dess... tror jag kommer hitta ett ännu smutsigare monster i hagen. Hihi. 
 
Mina bästa vänner till Extreme horse makeover - "Lerinpackad till tävlingsponny". 

Porter fick sedan på sig två täcken som andades och torkade väldigt snabbt. 
Han fick även inviga ett helt nytt täcke som legat något år, tyckte han var fin i det. Det andandes som sagt så det kommer nog användas flitigt nu i vår/sommar. 
 
 
/Linn

Porter in action

Snyggpelle var oerhört glad över att få röra på sig igen. Bocksprång och andra krumelurer var det allra bästa i hans värld - men mellan alla lufthopp arbetade han så fint. 
Han fick linlöpas i selen idag, och likadant imorgon. Han trivs väldigt bra med den. 
 
Inte nog med det så slog vi till med ett par knoppar. Provade ett nytt sätt som jag älskade, dock måste manen tunnas ut en hel del så att det verkligen fäster nästa gång. 
 
 
Lilla Porter. 
Skönt att komma igång igen så att jag kan rida bort den lilla bukmagen som blivit när han tagit det lugnt. Sedan ska vi fortsätta med bygga muskler arbetet - vilket linan hjälper till med. 
 
 
/Linn

Uteritt som hoppekipage

Idag klädde vi ut oss som hoppekipage. Han fick låna ett pullarträns och min hoppsadel. Den har jag visserligen ridit i innan men idag blev det full mundering. Det var rätt skönt för min träningsvärk från gårdagen (hehe) kändes inte lika mycket när jag hade korta läder. 
 
 
Det var riktigt fint väder, det känns som att våren är i luften. Plusgrader var det också så att jag kunde rida i väst istället för en klumpig vinterjacka. Underbart!


/Linn

Äntligen ridhus

Idag åkte vi äntligen till ett ridhus. Det var väldigt länge sedan på grund av vädret och annat så det var väldigt roligt. Att ridhuset också är fantastiskt fint med riktigt bra underlag gör inte saken sämre. 

Det här var första "riktiga" passet på länge, annars har jag bara suttit på gärdet och ställt lite åt båda hållen då det inte är så lätt att arbeta där, man får så svårt att hålla linjer och det blir omotiverande. 
Jag provade även ett nytt bett då jag önskar ett lite jämnare stöd, ibland när det blir jobbigt så är han lite glapp i stödet ibland. Jag upplevde faktiskt skillnad och det rann fradga ur munnen på honom så om han får lära känna bettet mer så tror jag underverk kommer ske. 

Han kändes helt okej för att inte vara igenomriden på länge. Vi brukar trots allt falla några steg och den här gången hade vi inte fallit fullt så mycket. Han travade fint och släppte igenom lite. På torsdag ska vi iväg igen och då hoppas jag på att få honom lossa ännu mer. 
Nästa gång ska jag även sätta på mig sporrar så jag kan driva igenom lite till, är för klen i mina ben.
 

I galoppen jobbade jag mycket med ångraövningen som blev väldigt effektiv. 
 
 
Blicken börjar bli bättre stundtals. 
 
Och stövlarna blänkte - såklart ;)
 
 
/Linn

Bilder från promenaden

 
Älskar bilderna. Det är så mycket känsla och de är så äkta. Förstår ni vad jag menar när jag säger att Porter är gosig? Han brukar ge mig pussar och älskar att kramas. Det kommer verkligen fram på bilderna. 

 
/Linn

Hingstarna till bruksprovet för New Forest

Idag upptäckte jag gladligen att det är två Porteravkommor som ska visas på årets bruksprov för New Forest. 
Mycket spännande och ett måste att följa, fast det är det annars också. New Forestnörd som jag är. 
 
Den 23-24 mars får ni hålla tummarna för hans söner!
http://newforest.se/hingstprem-2013/anm-hingstar%202013.pdf
 
 
 
/Linn

Uteritt

Idag red jag och Porter ut. Han var superpigg och glad, speciellt när han fick galoppera upp för en backe i full sula och leva livet. Det finns mycket krut i honom kan jag säga, manen stod åt alla håll och kanter, öronen var spikade farmåt och tårarna rann ner för mina kinder. Det bubblade av lycka i honom och jag skrattade konstant. Tänk vad roligt det är att rida. 
 
Kameran gick inte att zooma med ibland så det är därför vi knappt syns på galoppvideon. 
Den här filmen får sammanfatta ridturen: 
  
Söt ponnyskrutt som småtaktade nedåt, och som frustade hela vägen uppåt. 

/Linn

Mer bilder

Jag hittade ännu mer bilder från igår. 
Min kamera börjar verkligen ge upp. Bilderna blir så oklara och med kass kvalité. Jag måste våga lämna iväg den på lagning. Suck. 
 
På översta bilden hade jag precis torkat bort farttårar i ansiktet så jag tappade tygeln. Rider inte med så glappa tyglar annars - om någon undrade. 
 
Saknar att kunna trimma ordentligt. Men snart så!
 
/Linn

Äntligen ridning igen!

Som jag har skrivit så har Porter haft en aktiv vila av olika skäl, jag är lite rädd att allt ska bli för intensivt nu när han börjar bli till åldern och inte varit igång på ett par år och då får han ta det lugnt ett par dagar för återhämtning och check. Jag vill inte ha en skadad ponny. 
 
Idag fick jag äntligen sitta upp igen. Vi har linlöpt honom två dagar innan så jag inte skulle riskera livet då han älskar att bli riden och man vet aldrig riktigt om han spenderar lyckan uppe i luften eller på marken. Som tur är så är jag van med Cherry och hennes bravader som var rätt hemska ibland så jag är sadelfast, men det är onödigt att ta några större risker. 
Hur som helst så busade han bara lite nu när han fått springa av sig lite i två dagar. Han lyssnade ganska bra idag trots vila. Skänkeln betydde dock galopp och inte att han skulle gå fram till bettet och aktivera bakbenen.... 
 
Han var ganska stark och la sig på för att han ville leka lattjolajban så jag fick ta och lätta i extrem överdrift hela tiden. Därför är det stort glapp i tyglarna ibland. 
Jag försökte få honom att sänka sig och böja på sin starka hingstnacke, den är inte lätt att rubba ska ni veta. Det gick hyfsat bra faktiskt, det brukar annars ta ett par dagar när han vilat för att han ska kunna arbetas igen. 
 
 
Fy tusan vad svårt det är att rida i hoppsadel förresten. Jag tycker det är jättesvårt att känna, speciellt eftersom han är så annorlunda mellan de två sadlarna. 

Framdamaskerna får förövrigt dagens DISS. De snurrade på sig och sadde sig på utsidan istället. Blir galen på sånt. Ska nog sälja de till någon som har lite grövre ben på sin ponny. Då kanske de sitter still. 
 
 
/Linn

Bra träning!

Porter gick jättefint idag på träningen. Han var "där" och Britt kunde samla honom så mycket att det blev "piruettarbete" i galoppen och slutor i galopp. Mycket har hänt på kort tid och det känns roligt. 
Framförallt tycker jag att han är så himla duktig för han har inte varit igång på ett par år men han gör allt utan att tveka. Just nu handlar det om att bygga upp styrka och bärighet och det är på god väg!
 
Britt har ridit honom de senaste lektionerna för att han verkligen ska lossa upp så mycket som möjligt, jag har fortfarande svårt för att verkligen ta i och rida efter alla tappade muskler under uppehållet. Imorgon är det däremot träning igen, även om det kanske blir en full timme - och då är tanken att jag ska sitta upp. 
 
Porter för lite mer än en månad sedan. 
 
 
/Linn

Guldstjärna

Idag förtjänar Porter en guldstjärna!
Vanligtvis när han är på bushumör så finns det inget bättre än att göra en massa glädjeskutt och fara omkring men idag, trots stort bushumör så kom han jättefint till arbete och var helt med på noterna. Vi gjorde många enkla byten och det gjorde han jättefint! Jag hade honom även "där" i galoppen vilket jag har svårt för annars, och han sänkte sig så fint i traven i slutet. 
 
Bild från Skattegårds Stuteri (hans uppfödare och ägare). 
 
 
/Linn

Mycket har hänt!

Idag har jag hunnit mycket. Jag har bakat bullar inför dressyrmötet som var i eftermiddags med klubben, jag har ridit Porter, fixat stallet och jag har hjälpt mamma att laga mat. Det låter inte som speciellt mycket men det tar en himla tid att baka bullar faktiskt. 
 
Porter reds på gärdet idag för att mjukas till dressyrträningen imorgon. Då gärdet är väldigt isigt på ena delen och väldigt hård snö på andra så blev det bara ett skrittpass men med mycket böja och ställa. Faktum är att jag idag vågade rida i mer än någonsin förr och fick till fina slutor i båda hållen vilket jag inte fått förut, han har bara gett sig iväg och blivit stark. 
Bara jag får träna upp mina benmuskler som jag tappat under det här halvåret så tror jag det går att få ett sjujäkla tryck i honom vilket jag redan fått känna på vissa stunder. Schvung och uppförsbacke med mycket tryck... finns ingen härligare känsla. 
 
Porter och jag idag - vi gillar brunt och blått!
 
 
/Linn
 

Porträtt

Idag blev det en uteritt på grusvägen med mycket ställa och böja. Från att ha varit jättebusig och ivrig i början av turen så var han helt med på noterna i slutet med öronen framåt. Han är alltid så glad!

 
Finingen!

/Linn

Jag blir förföljd...

Charmknutten lekte följa Linn igår efter träningen. Han är bra söt. 
 
 
 
/Linn

Katrineholms Ryttarförening 26/1 - Skattegårds Porter RNF 156

Idag var vi ganska oplanerat iväg på våran första start. En provstart helt enkelt. Totalt oförberedda (!!!) åkte vi för att rida en LB:1 endast för att se hur han beter sig på tävlingsplatsen och vad han kräver för framridning för att kunna planera träningar och kommande tävlingsår. I och med att han är en ny individ för oss som dessutom inte tävlat på ett par år så kändes det välbehövligt. Då blir vi mer förberedda inför "riktiga" tävlingar och vet hur mycket framridning han kräver och liknande. 
 
Hej mamma, är jag snygg? Tar du kort på mig? Visst är jag fin? Hallå mamma?
 
 
För det första så har han skött sig YPPERLIGT. Trots att ponnyer har stannat tre dm framför honom så har han inte reagerat minsta lilla. Ston kunde rida vid sidan om utan några problem och han skötte sig verkligen. Däremot var han väldigt pigg och blev då spänd och vi hade planerat för lite framridning vilket ledde till att han var som en solfjäder i collecting ring och på banan och då blev jag också spänd vilket gjorde att jag inte red och det blev pannkaka. 
Vi är så vana med Cherry som knappt fick ridas fram, bara röra på sig i alla tre gångarter i princip och sedan in på banan - annars gick hon inte fram på banan. Porter känner vi efter idag kommer kräva minst 40 min intensiv framridning och då bortsett från framskrittning. I och med att han inte fick gå av sig energin han hade så blev det spändhet istället för hans vanliga dans som kommer när han gått av sig lite. MEN det är just därför vi åkte idag. För att få reda på detta. Nu är vi mycket mer välvetande om hur nästa tävling ska gå till, vi vet hur vi ska planera dagarna innan, hur tidsschemat ska se ut med framridning och vad som krävs av mig inne på banan vilket jag tror kommer bara jag får känna att han är med lite bättre istället för att vara hyper och spänd av överenergi. 
 
Jag har inte ridit ett endaste program på honom, inte något som liknar det heller, inga fasta linjer ens en gång. Vi har inte ens ridit i två månader och innan dess var ingen av oss igång. Han har inte tävlat på ett par år och jag har inte tävlat på ett år. Hade vi några fördelar med oss? Nja, att vi var klart snyggast. Annars - nej, men det är just det - vi åkte för våran skull för att kunna få en ordentlig tävling nästa tävling. Det här var en provstart för att lära känna honom. Och det är först nu jag känner att vi är redo för att tävla - när jag vet hans upplägg. Detta var en träning för att kunna veta för framtiden. 
 

Misstaget blev helt enkelt en för kort framridning men det är inte så lätt när han är helt ny för oss. Får han gå av sig så rockar han banorna nästa gång!
 
 
/Linn
 

Överlycklig och övertaggad

Porter är inne i en period där han är helbusig. Han har energi så det räcker och blir över (!!!) och det finns inget bättre än att racea hela passen och dra av glädjesprång rakt upp i luften. När man sitter upp så får man hålla i sig för då blir han så glad att han inte kan stå stilla, det känns som om han ska spricka av glädje och far åt alla håll och kanter. Inte kan man tro att han blir 18 år i vår den lilla pojken!
 
Tack vare all energi går de flesta passen ut på att rida av honom och hålla i sig men igår var han så pigg att man inte kunde ge efter på tygeln om man inte ville fara iväg i 240km/h och fara upp i luften så vi jobbade mycket på att jag skulle kunna få tillbaka honom för att sedan kunna ge eftergift. Tillslut lyssnade han faktiskt riktigt bra och väntade på mig. Jag hatar att sitta och hålla utan vill kunna ta förhållning och arbeta till en eftergift.
När jag hade honom bättre med mig försökte jag böja lite på honom för att lossa upp lite och tillslut (efter lite disskutioner) lossade han så pass att han var väldigt följsam och gick i en fin låg form i skritt.
 
 
Jag förstår att han blir så glad och busig för vi trimmar vid ett öppet fält vilket lätt inbjuder till fria galopper och liknande. Men vi får göra det bästa av situationen då det är den möjligheten till arbete vi har. Men vi bukar dela upp det i en "win win situation" - när han arbetar bra får han busa en stund så att båda blir nöjda och glada. Jag tycker det är superkul att han är så laddad och lycklig att bli riden i alla fall även om det är lite påfrestande på tålamodet ibland ;)
 
 
/Linn

En högre lägstanivå

Igår var det som sagt dressyrträning. Britt fick rida först som vanligt och varför tänkte jag berätta i en videoblogg senare. I början var det otroligt mycket hästar i ridhuset så alla hade svårt att koncentrera sig och han hade också en del överskottsenergi vilket gjorde att det tog lite tid innan han var så pass avslappnad att han kunde börja arbeta. Tillslut var han faktiskt rätt fin. Han gick att böja på mer än vanligt men var ganska ostadig - men när han inte gått ordetligt brukar det ta ca. tre lektioner innan han är fin igen så han har ökat lägstanivån!
 
Jag red och han var likadan. Ostadig och då även trött men jag behövde sitta upp. Tänk att det kan vara så svårt att få ihop honom galoppen och att svänga. Men det är faktiskt jättesvårt att rida och driva med muskler som man inte har efter mer än ett halvårs uppehåll. Jag har tappat en stor del koordination och framförallt styrka under den här tiden och det glöms lätt bort. Men det är jättesvårt att driva mer när man använder alla de få muskler i benen och sätet som man har... men förhoppningsvis är de snart tillbaka. 
 
En av de sista träningarna med Cherry i våras... saknar det så. Min Cherry. 
 
 

Två månader tillsammans

Idag är det två månader sedan Porter kom hit. Vad tiden går fort.... vart tar den vägen? Men ni vet vad man brukar säga; tiden går fort när man har roligt ♥


Busbilder

Porter vilade medans jag var sjuk förutom en dag när Karro var snäll och red honom. Därför kan jag minst sagt säga att han var explosiv igår... när jag väldigt, väldigt lätt tänkte att vi skulle börja trava så blev det lite rodeo. Men när han fått gå av sig så höll han sig på backen med öronen spetsade framåt. Goa och glada Porter!
 
 
Det var inte på frågan om att jobba igår utan bara få ut lite bus och energi. 
Idag var han mycket bättre och jobbade riktigt fint i skritten när jag flyttade bakdel och lossade honom. 

Pigg ponny

Planen inför dagens pass var att mjuka Porter lite inför morgondagens lektion. Det slutade istället med att jag fick släppa alla jobbtankar och istället galoppera bort all energi. Han var totalt jättepigg och då är det ingen idé att kräva något arbete när hans fokus är på bus istället för då blir det bara bråk. Han kändes lite stel i bakkärran men han var också spänd överlag för att han var så pigg. 
 
Karro var även snäll och klippte hans ben idag efter ridturen så han är nu redo för tävlingarna till utseendet. Riktigt snygg blev han. 
 
 
(OBS: Min kamera krånglar så därav bildkvalitén...)
 
 
Glad ponnybus! Man kan inte tro att han blir 18 år i år så som han håller på. Men det är härligt när han är glad och energisk!
 
/Linn

Tidigare inlägg
RSS 2.0