Jag saknar dig
Idag när jag stod och mockade så fick jag en bild på Cherry i huvudet och tårarna bara forsade ner. Och det gör de fortfarande. Det gör så ont utan henne.
Jag saknar att se henne i hagen när man tittar ut, jag saknar hennes konstanta prat, jag saknar hennes goa och mjuka mule som var så underbar att pussa på, jag saknar att kura in näsan i hennes päls och känna hennes doft.
Det gör så ont utan henne så det finns inte ord. Visst sätter jag ett lite halvfakeat leende på i de flesta lägen men innerst inne är det Cherry som är i mina tankar varje dag och smärtan utan henne förföljer mig alltid. Jag pratar med henne som om hon vore här varje dag och mamma och jag kommer alltid in på Cherry flera gånger per dag.
Hon var, och ÄR, mitt allt. Inte bara en ponny som gav mig en jättefin tävlingskarriär utan hon blev min bästa vän. Oavsett vilket humör jag var på när jag gick ut i stallet så fick hon mig alltid att skratta och må bra. Allt dåligt i livet kändes plötsligt lättare i hennes närvaro.
Allt jag önskar är att få ett samtal om att hon kommer hit igen. Att smärtan äntligen får ett slut och jag får vara lycklig igen med mitt allt vid min sida. Det är värt så mycket mer än att få tävla.
Det gör så djävulskt ont.
/Linn
Kommentarer
Trackback
