En högre lägstanivå

Igår var det som sagt dressyrträning. Britt fick rida först som vanligt och varför tänkte jag berätta i en videoblogg senare. I början var det otroligt mycket hästar i ridhuset så alla hade svårt att koncentrera sig och han hade också en del överskottsenergi vilket gjorde att det tog lite tid innan han var så pass avslappnad att han kunde börja arbeta. Tillslut var han faktiskt rätt fin. Han gick att böja på mer än vanligt men var ganska ostadig - men när han inte gått ordetligt brukar det ta ca. tre lektioner innan han är fin igen så han har ökat lägstanivån!
 
Jag red och han var likadan. Ostadig och då även trött men jag behövde sitta upp. Tänk att det kan vara så svårt att få ihop honom galoppen och att svänga. Men det är faktiskt jättesvårt att rida och driva med muskler som man inte har efter mer än ett halvårs uppehåll. Jag har tappat en stor del koordination och framförallt styrka under den här tiden och det glöms lätt bort. Men det är jättesvårt att driva mer när man använder alla de få muskler i benen och sätet som man har... men förhoppningsvis är de snart tillbaka. 
 
En av de sista träningarna med Cherry i våras... saknar det så. Min Cherry. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0