Årsgränsen för att få tävla ponny är i Sverige 18 år. Utomlands är det 16 år. Det disskuteras ständigt om hur man vill få upp oss juniorer på storhäst tidigare för att tillslut få mer ryttare till en högre nivå på storhäst. Visst, det köper jag. Jag kan förstå att man vill ha fler ryttare att välja mellan på den högre nivån till satsningar och en högre standard på svensk dressyr. MEN.....

Nummer ett:
Vi som inte har ekonomi att köpa en häst som ens är hyfsat bra - säg utbildad MSV.... vad ska vi göra? Folk lånar inte ut hästar till vem som helst. Man ska kunna visa upp fina meriter i de högsta klasserna och det är inte sällan man läser i annonser "lånas ut till dig över 18 år". Vi är alltså extremt låsta. Vi måste dels ha presterat på topp på ponny och sen vara över 18 år samtidigt vilket gör att vi ändå inte kommer upp på storhäst förens vi "måste". Och när vi väl måste ta steget upp till storhäst så blir problemet:

 

Nummer två: 
Finns hästmaterialet runt om i landet? Både ja och nej. De som faktiskt har fina hästar låter ryttare med meriter som deltagande vid EM på storhäst och liknande rida de. Hur ska vi nyblivna hästryttare kunna satsa och bredda standarden om knappt några uppfödare vågar satsa på oss unga? Återigen, här måste man då kunna visa upp vassa meriter och på direkten hitta knapparna från ponny till storhäst för att få förtroendet att få låna eller köpa en bra häst. Hmm... steget upp till storhäst är faktiskt inte alltid så lätt. 

 

Nummer tre: 
Är förbundet villiga att satsa på oss som kommer från ponny? För att vi ska vilja alternativt våga ta det steget känns det som om vi måste ha något att hämta i storhästvärlden. Men det känns som om vi ofta blir suckade på istället för satsade på. En del satsningar finns det allt - "Lövsta future challenge" och liknande men vad mer? Plantskolan vore en dröm men återigen - där ska man också ha visat upp meriter på storhäst vilket tar oss tillbaka till punkt nummer ett och två.

 

 

 

Jag menar inte att vi ska få allt serverat på bricka för så är inte hästvärlden. Jag gillar att få kämpa MEN jag tror de tre överstående punkterna är grundläggande på varför vårat dressyrnät är lite tunt i dagsläget. Vill vi ha upp ungdommar på storhäst så vi kan bredda våran svenska dressyr - ge oss då möjligheter och erbjud oss något istället för att sucka och neka oss. 
Uppfödare - våga ta chanser på oss unga. Ha i bakhuvudet att vi genomgår den ibland svåra övergången från ponny till storhäst, men se istället in i framtiden. Man kan vara duktig på att rida även fast man inte har femhundra tusen att lägga ut på en häst, man kan vara duktig även fast man inte har världens bästa meriter på ponny.

Förbundet - "locka" med satsningar och hjälp så vi faktiskt kan komma någonstans vilket inte är lätt att göra på egen hand när man börjar om från nytt på storhäst. 

 

Jag tror ovanstående är lite anledningar till varför svensk dressyr ligger lite efter. Och jag tycker det är synd.  

 

/Linn