Jag kollade precis in i Cherrys mapp och bläddrade igenom några av de finaste korten "in action" på oss. De togs i Mariestad under våren 2012, bara några tävlingar innan allt brast. Vi kom på en fjärdeplats i regional LB:1 och fick därmed våra första poäng. Det var väldigt stort för oss efter en tidigare säsong med uthoppning från banan, stor bristande framåtbjudning vilket en gång ledde till uteslutning för att jag inte fick upp henne i trav och x antal tävlingar där hon inte ville fatta galopp utan det tog halva programmet innan hon gick med på det. 

 

Om man kollar på mina väggar här hemma som är fulla med blågula rosetter, pokaler, vinsttäcken och plaketter (plaketterna är dock på hennes box... och där ska de alltid sitta, för det kommer alltid vara henne box)... så kan man tro att vi hade världens lättaste tävlingskarriär. 
Grejen var den att... trots alla gånger hon inte fattade galopp, trots att hon inte gick fram för fem öre och trots att hon busade i programmen så hade vi så hög standard på resten att vi fick våra placeringar och vinster ändå. Hur många är det egentligen där ute som samlar placeringar när ponnyn inte fattar galopp förens efter halva galoppdelen? Och som vinner en tävling där ponnyn inte går fram för fem öre, men som har så hög standard att man plockar finfina poäng i alla fall? 

 

Allt släppte inför 2012. Hon gick fram så mycket att jag fick bromsa istället för att driva ihjäl mig, hon gjorde allt jag bad henne om och ännu lite till. Hon var naturligt loss och hon presterade som aldrig förr. Vi debuterade LA:1 på nästan 70% med 20(eller 21?!)p marginal till tvåan. Vi fick ihop 74% i en regional LB:1a, vi fick en plats i Div I laget och det var då allt kom.